Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Skottet vid Fredrikshald. De preliminära resultaten av en ballistisk-medicinsk undersökning. Av Gustaf Hultkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmare klargöra för sig, vari det avvikande hos skadan bestått,
hava personer, som sett många skottskador, kunnat få ett allmänt
intryck av att den icke bra stämde med deras erfarenhet av
skottskador.
Dessa rykten böra ha påverkat dem, som på något sätt kände
sig misstänkta för ett brott eller ansvariga för att icke ha
upptäckt ett sådant. Neumann, som bör ha känt ett särskilt stort
ansvar för att skadans beskaffenhet stämde med uppgifterna om
dess tillkomst, hade den 14 april 1720 en dröm, som han
omedelbart noterade. Han drömde, att han, när han balsamerade kungens
lik, hade ett samtal med kungen. På Neumanns fråga, om kungen
icke blivit skjuten från fästningen, svarade kungen: »Nein,
Neumann, es kam einer gekrochen.» Neumann tillhörde
uppenbarligen dem, som trodde på åtminstone möjligheten av ett lönnmord.
Jag skall senare söka göra troligt, att Neumanns tvivel om
skadans uppkomstsätt sannolikt berott på vissa egenskaper hos
skadan, som han funnit egendomliga.
En bestämd riktning fingo misstankarna först 1722, då Sicre —
som Voltaire uppger under »fièvre chaude» — genom sitt fönster
ropade, att det var han, som skjutit kungen, samt bad folket om
förlåtelse härför. Nordberg beskriver händelsen så, att då Sicre
råkade »i en huvudsvaghet och vansinnighet, så att man nödgades
hålla honom instängd och under vakt, ropade han som en galen
människa åt vakt, doktorer och fältskärer och igenom fönstret
åt alla människor på gatan, att han var kungens baneman». Om
febern nämner Nordberg ingenting. Det var uppenbarligen fråga
om en snart övergående sinnessjukdom. En vanlig, hastigt
övergående sjukdom med sådana symtom, som här uppgivas, är
alkoholdelirium. Av samtida beskrives Sicre som en överdådig
dryckeskämpe, vilket stöder diagnosen. Eftersom misstankarna om ett
kungamord just då florerade, är det lätt förklarligt, att Sicres
tankar under anfallet kommit att kretsa kring kungens dödssätt.
Vad en delirant pratar och påstår sig ha gjort, kan allra minst
under sådana förhållanden betraktas som ett indicium. Som
bekant tog Sicre sedan tillbaka bekännelsen.
Av den dröm, som Neumann haft, framgår att han misstänkt
att kungen skjutits på nära håll, men han uppger icke, på vilken
sida kulan gått in. Troligen har han litat på ögonvittnenas
uppgift härom.
Det har särskilt intresserat mig att spekulera över orsaken till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
