- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
568

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Karlis Ulmanis — Lettlands president. Av William W. Freij

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

William W. Freij

sin brådmogna
världsklok-bet hade han redan tagit
fasta på en skepticismens
sentens, som han ställde
npp för sig isom ett slags
motto: ensam är stark.
Vänskapen var ett uttryck
för inre osäkerhet; den
svage sökte hos vännen
stöd, den starke smicker.
Överhuvud taget utmärktes
Karlis Ulmanis som pojke
av ett för åldern ovanligt
allvar. Hans handlingar
föregingos oftast av ett
grundligt övervägande.
Innan ban slog in på en ny
väg, gjorde han alltid i
görligaste mån klart för sig,
huruvida målet, som vägen
ledde fram till, var värt att
sträva efter. I enlighet med
denna realistiska
inställning valde Ulmanis, efter examen i Jelgava, levnadsbana: var
och en borde med de kunskaper, som skolan skänkt honom,
gagna det samhälle i trängre mening, varifrån han utgått, I
Ulmanis’ eget fall gällde det att ställa sin kraft och sina
kunskaper i lantbrukets tjänst. Som bondson hade han en klar
insikt om de skriande missförhållanden, som hindrade det lettiska
jordbrukets fria utveckling.

Sedan gammalt voro de till namnet fria bönderna praktiskt
taget livegna under de dominerande tyska eller baltiska
junk-rarna. Dessa hade genom en kejserlig ukas av år 1819 fått sig
tillförsäkrad cirka 50 procent av ali landets jord. Delvis togs
jorden från bönderna, och då den sedermera under hand återsåldes
till dem, öppnade sig storartade profitmöjligheter för de junkrar,
som samvetslöst ville utnyttja dem. De tyska baronerna, som
ensamma hade inflytande på administrationen, sågo också ofta till, att
böndernas jord med hänsyn till beskattningen upptaxerades långt
högre än deras egen. Samtidigt stiftade de ett kreditinstitut, där

568

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free