Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teologi och universitet. Av Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teologi och universitet
tanken ined den existerande professuren i »teologiska prenotioner».
Det är en teologisk professur, men har efter hela sin karaktär de
bästa betingelser för att vara en effektiv förbindelselänk mellan
teologien ocli den allmänna religionsforskningen.
Teologiska fakulteten måste för att kunna fylla sin uppgift
verkligen vara en teologisk fakultet. Endast såsom sådan kan den
försvara sin plats och vara till gagn både för kyrkan och
universitetet. Till sitt väsen och i sitt verk koncentrerad kring den
västerländska kulturens historiska och enda möjliga religion,
kristendomen, är den fylld av universitetets idé, som är framgången ur
den kristna västerländska kulturen och står och faller med den.
Universitetets framtid som universitet betingas av, att denna idé
hålles levande ocli får binda ihop forskningen på alla livets och
verklighetens områden. Detta är huvudsaken. De ständiga kraven
på reformer, på ombildning av den nedärvda organisationen,
måste mötas med skepsis — och träget arbete. Ali denna nitälskan
för att reformera gamla institutioner och yttre organisationer har
som oftast sin rot i arbetslöshet eller arbetsskygghet, den är utslag
av de sysslolösas mångsyssleri och förtjänar därför intet
avseende. En förståndig man har en gång sagt: »Den som är okunnig
i sak, talar om metod.» Man kan också säga: Den som intet liar
att göra, blir reformator. Bättre än att reformera institutionerna
är att följa det råd, som en norsk präst en gång gav sina kolleger,
när de som bäst diskuterade allehanda reformplaner till
ombildning av de kyrkliga institutionerna: »Fyllen institutionerna!»
Det är ett gott slagord. Men det måste bli mer än ett slagord, det
måste bli verklighet genom intensivt vetenskapligt forsknings- och
undervisningsarbete, även genom rastlös teologisk forskning.
Intet, icke ens do heligaste angelägenheter och frommaste syften
få tjäna som förevändning för försumlighet ocli lättja; ty det är
endast ett: försumlighet och lättja, som kan fördärva teologiens
ställning vid universitetet, fördärva universitetets ställning i det
moderna samhället. Arbete med insats av alla krafter, och
samarbete, där sådant är möjligt och naturligt, det är det som håller
universitetets idé vid liv och ger den makt att hävda sig genom
skiftande tider och under växlande tidsförhållanden. I den mån
teologien kan arbeta och samarbeta, ger den sitt bidrag till
universitetets gemensamma liv, är den en levande lem på
universitetskroppen. Och en levande lem kan väl ibland av de andra aktas
ringa, men den kan icke avlägsnas från kroppen.
557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
