Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teologi och universitet. Av Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton Fridricksen
empirisk forsknings gränser? Måste icke teologien såsom
förankrad i det metafysiska själv avvisa och avvisas av den
allmänna vetenskapens immanenta karaktär?
Teologien tänker för sin del ingalunda på att begära, att
vetenskapen i allmänhet skall utgå från eller bygga på den kristna
gudstron. Åtminstone den protestantiska teologien har tvärt om
fritt och öppet erkänt, att alla vetenskaper måste följa sin egen
metod och att de endast på så sätt kunna komma till fruktbara
resultat. Denna teologiens hållning är icke en nödtvungen
koncession till det vetenskapliga tänkandet, utan den är en nödvändig
konsekvens av trons gudstanke och därav bestämda
verklighets-begrepp. Världen med dess »lagar» är såsom Guds skapelse icke
en omedelbar uppenbarelse av Skaparen; den endast vittnar om
honom, den är den osynliges »mask». Därför måste vetenskapen
bedriva en rent immanent forskning; det metafysiska
undandrager sig dess grepp; den kan endast studera fenomenen, icke
deras grund. Men då det nu gäller att fasthålla denna forsknings
universella sammanhang och hindra den från att sönderfalla i en
mängd olika specialiteter, torde det ha sin betydelse, att
universitetet inom sin organism har ett organ, som kraftigt
sammanfattar allt varande och vardande i en absolut enhet, Gud,
naturens och historiens skapare och herre. Från denna transcendentala
enhetstanke utgå otvivelaktigt statka impulser till det stora
forskningskomplex, som är organiserat i universitetet — impulser
till enhet och sammanhållning i grundinställning ocli
grundåskådning, till enhet i universitetets idé. En aldrig vilande,
ständigt sig förnyande teologisk forskning måste stärka ocli befästa
den andliga enheten i universitetets liv och motarbeta alla
tendenser till fackisolering. Den verkar alltså i samma riktning som
filosofien, men med större konstans och samlad kraft, tack vare
sin förankring i det transcendentala. Tack vare denna förankring
motarbetar också teologien den förflackning, som alltid hotar det
vetenskapliga arbetet, frestelsen att slå sig till ro med vunna
resultat och funna problemlösningar. Ja, teologien kan och skall
vara ett väsentligt moment i det vetenskapliga samvetet, vara en
problemväckare, ett till ny eftertanke manande lyft pekfinger över
alla mänskliga svar på livsgåtorna.
För att kunna fylla detta värv måste teologien vara
självständig, vara trogen mot sin egen och egentliga uppgift. Det är det
första och grundläggande villkoret. Men därjämte måste den all-
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
