- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
553

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teologi och universitet. Av Anton Fridrichsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teologi och universitet

ken rådande i sin yttersta konsekvens. Från skapelseverket och
frälsningen känner den kristna tron intet som är undantaget; alla
gnostiska föreställningar om oförenliga och varandra uteslutande,
självständiga principer har kyrkan och teologien alltid avvisat
såsom främmande för sin tro. Den kristna teologien kan följaktligen
endast hylla ett vetenskapsbegrepp, som betraktar ocli behandlar
världen, universum, såsom en enhet och en helhet — icke i
monis-tisk mening, såsom vore allt varande uppenbarelseformer av en
och samma ursubstans; utan i organisk mening: att allt som är,
liör ihop och bildar en kosmos, som är i rörelse mot ett gemensamt
yttersta mål. Att bryta ut något ur denna helhet, att stympa
universum och därmed universitas, det strider mot teologiens innersta
livskänsla och har i den en principiell motståndare.

Att den vetenskapliga uppgiften är oändlig, kan i grunden
endast hävdas ur teologisk synpunkt. För en materialistisk
betraktelse kan världen ocli livet logiskt sett och strängt taget icke
vara oändliga; ty »oändligt» såsom kvantitativt begrepp är ju
något otänkbart. Vad skulle hindra, att man en vacker dag ansåg
sig" ha löst alla problem och uttömt alla möjligheter? Idealismen
kan hävda oändligheten på det andliga området, i samband med
personlighetsidén. Men endast den kristna tron och teologien kan
på alla verklighetens områden med full frimodighet ocli inre rätt
bekänna sig till kunskapens gränslösa uppgift — emedan livets
upphov ocli urgrund, den personlige Guden, är evig och osynlig, vadan
ali verklighets kärna förbliver ett ogenomträngligt mysterium.

Vad slutligen sammanhanget beträffar, så ingår även det i
teologiens fundamentala övertygelse och förutsättning. Det gäller icke
bara naturen såsom den ende Skaparens verk, utan det gäller även
historien såsom ramen för Guds självuppenbarelse i sin värld,
historien såsom det forum, där Guds handlande och avsikt
framglimtar ur det fördolda. En historiefilosofi kan egentligen endast
utvecklas från den kristna trons förutsättning; den logiska
konsekvensen av en ateistisk historiebetraktelse är Spenglers biologiska
teori, som upphäver kontinuiteten och upplöser den i ett upp ocli
ned utan mening, avsikt och mål.

På alla huvudpunkter är alltså teologien fast förankrad i
universitetets bärande idé. Men skiljer den sig icke på samma gång
från universitetet genom att taga sin ståndpunkt i en
personalis-tisk gudstro, som icke omedelbart ligger i konsekvensen av det
vetenskapliga tänkandet men befinner sig alldeles utanför all

553

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free