- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
542

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Landsbygdens nya ansikte. Av Martin Skoglund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LANDSBYGDENS

NYA ANSIKTE

Av riksdagsman MARTIN SKOGLUND, Doverstorp

J\NNU så länge bo omkring 50 procent av landets innevånare i)å
den egentliga landsbygden. Men stora grupper av landsbygdens
befolkning befinner sig i uppbrottsstämning eller äro redan på
marsch till städerna och de stadsliknande samhällena.

En så kraftig omgruppering av befolkningen från landsbygden
till städerna som den nu pågående kan icke undgå att allvarligt
påverka landsbygdens liv och i längden även dess utseende.
Särskilt tydligt kan detta iakttagas i mellersta Sveriges
jordbruksbygder, vilka redan vid 1930 års folkräkning visade sig vara
typiska utvandringsområden.

Jordbruket försöker finna driftsformer, där den mänskliga
arbetskraften i så stor utsträckning som möjligt ersättes av
maskiner. Där detta på grund av åkerjordens belägenhet, ägarens
ekonomi, som ej tillåter större penningutlägg, eller av andra skäl inte
låter sig göra, blir oftast arbetsbördan för jordbrukaren och hans
familj odrägligt tung. Den minskade tillgången på arbetskraft
vid jordbruket tillsammans med arbetstidslagstiftningen har gjort
innevarande år till ett rekordår för tillverkare av
lantbruksmaskiner. Framför allt komma mjölkmaskinsförsäljarna att
minnas år 1937 som ett klang- oeh jubelår.

Det förefaller som om det medelstora bondejordbruket, vilket vi
tidigare betraktat som en ryggrad för de mellansvenska bygderna,
har svårast att komma tillrätta med de nya förhållandena. Det
mindre jordbruket kan bära sig, såframt den egna familjens
arbetskraft vill avstå från den förkortning av arbetstiden, som den
övriga mänskligheten välsignats med. Storjordbruket
rationaliserar och övergår till maskindrift. Bondgården med omkring
40—70 tunnlands areal befinner sig däremot i en svår
mellanställning. Gården är icke tillräckligt stor för att på ett ekonomiskt
sätt kunna utnyttja traktorn och andra dyrbara maskiner, och

542

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free