- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
541

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kvinnorna efter kvinnorösträtten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kvinnorna efter kvinnorösträtten

leda till en motsvarande stegring av kvinnans insatser i politiken.
Att peka härpå är dock att blott beröra ett delproblem utan
betydelse för genomsnittskvinnans politiska vakenhet och aktivitet.
Därtill kommer, att det finns lika liten sannolikhet för att kvinnlig
specialutbildning skall befordra det politiska intresset som
motsvarande manlig" specialutbildning. Redan i ordet
specialutbildning ligger en förträngning, och det vore synd att säga att de
akademiskt bildade i detta land äga något större politiskt intresse
eller kände någon hänsynslös åtrå efter att bli politiskt ledande.

Intet är oss mera fjärran än att ge uttryck för några
antifeminis-tiska synpunkter. Männen ha sannerligen ingen rätt till
självförliä-velse. Vi ha i denna årgångs andra häfte påtalat deras ofta mycket
bristfälliga medborgerliga insikter, icke minst inom den s. k.
överklassen, och överhuvud uppställt kravet på en vidgad
medborgerlig utbildning av de röstägande i vår folkstyrelse. Vi endast
fullfölja samma tankegång, när vi dryfta problemet om kvinnorna
och kvinnorösträtten. Vi erkänna gärna, att nutidens överallt
ingripande politik ställer nästan orimliga krav på en vanlig
väljares förmåga att kunna »följa med». Folkets roll i demokratien
måste delvis bli rent fiktionalistisk. Men viljan hos folket att
förstå sin tid och sitt samhälle måste vara en oundgänglig
beståndsdel av folkstyrelsen, om den skall förtjäna sitt namn.
Genomsnittskvinnan-väljaren tyckes alltför ofta icke vilja förstå,
att ett minimum av kunskaper erfordras för att rösträtten
skall ha något verkligt värde och att kunskaper i den politiska
materien lika litet som andra kunskaper förvärvas utan
bemödande. När vi försiktigtvis skrivit ett minimum, ligger däri
det självklara, att ingen begär att väljarna över lag skola bli
några politiska »professionals». Ingen kan i den populära men
karikerade bilden av den oresonliga kvinnosakskvinnan se något
ideal, men emellan den politiska kretinen och den ali sann
kvinnlighet umbärande kvinnosakskvinnan finns en gyllene medelväg.
Trots att tidens stil är lätthetens, ytlighetens, kåsörens torde detta
gyllene lagom vara uppnåeligt. Även kvinnorna böra ihågkomma,
att demokrati har som korrelat folkbildning och att demokrati i
sin renaste och högsta form är folkuppfostran och självuppfostran
samt allas reella medansvar.

541

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free