Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Östersjöflottorna och de senaste flottavtalen. Av Stig H:son-Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stig H:son-Ericson
1935 göras även vissa förtydliganden. Det fastslås, att
förhållandet 35 % skall gälla varje enskild fartygsklass, men att genom
ömsesidiga överenskommelser vissa förskjutningar härutinnan äro
möjliga. Kryssare och jagare räknas tillhöra samma klass.
Undervattensbåtar får Tyskland, som tidigare bestämts, bygga upp till
45 % av det brittiska beståndet, och under vissa omständigheter
ända upp till 100 %.
Av särskilt intresse är det medgivande, som lämnats Tyskland,
att betrakta de enligt Versaillesfredens restriktioner byggda
öi’-logsfartygen såsom överåriga efter betydligt kortare tid än vad
som gäller övriga fartyg. De tre 10,000 tons linjeskeppen av
Deutschlan d-klass få sålunda räknas såsom överåriga efter
15 år i stället för 26; de sex 6,000 tons lätta kryssarna efter 15 år
i stället för 20; och de tolv 800 tons jagarna efter 12 år i stället
för 16. Enär fartygen samtidigt tillåtas kvarstå viss tid såsom
överåriga, beredes tyska flottan möjligheter till snabbare utökning
än vad eljest varit fallet.
Med ledning av de båda traktaternas bestämmelser och i övrigt
tillgängliga uppgifter kan man bedöma, att de båda flottorna före
traktatstidens utgång den 1 januari 1943 kommer att besitta ett
stort antal moderna fartyg av alla slag. Antalet stora fartyg
förblir dock jämförelsevis begränsat i båda flottorna. I Tyskland kan
man räkna med 5, högst 6 slagskepp jämte de 3 linjeskeppen av
Deutschlan d-typ, under det att Ryssland möjligen kan hinna
anskaffa 3 nya slagskepp, vartill komma de 3 gamla från
världskriget. Medan Tyskland beräknas hava 14 kryssare inom de
närmaste fyra å fem åren, lär Sovjetunionen sannolikt komma att
stanna vid 7, tre äldre i Svarta Havet oräknade.
Aa^ en jämförelse mellan dessa stormaktsflottor framgår, att
även en mindre, kvalitativt väl avpassad svensk flotta kan komma
att utöva ett betydande inflytande som fredsbevarande faktor. Vi
hava — i viss mån till följd av de gällande flottavtalen —
möjligheter att med rimliga kostnader uppnå ett effektivt resultat såväl
rörande flottan i dess helhet som rörande de enskilda fartygstyperna.
Om för svenska flottans betvingande kräves insättande av ett
par slagskepp eller ett större antal tunga kryssare, kan i bästa fall
existensen av en mindre, kvalitativt väl avpassad flotta förhindra
Sveriges indragande i kriget. I den ena eller andra vågskålen vid
en konflikt, i vilken Sverige tvingas deltaga, kan den bliva av
utslagsgivande betydelse.
474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
