Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Familjelönen i enskild tjänst. Av Gustaf Söderlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Söderlund
miljetilläggen likaledes, ehuru i ett mindre antal fall, förekommit
såsom led i dyrtidstilläggen under världskriget. I övrigt finnes
inom hela det kollektivavtalsreglerade området endast ett exempel
av någon betydelse på förekomsten av familjetillägg, nämligen
inom textilindustrin. Där kvarstår ännu bestämmelsen om
familjebidrag till den arbetare, som har barn under 14 år eller
orkeslös fader eller moder att försörja. Bidraget utgår för en sådan
person med 5 kr., för två med 8 kr., för tre med 11 kr., för fyra
med 14 kr., för fem med 17 samt för sex eller flera med 20 kr., allt
för månad räknat. Där inom vårt lands industri naturaförmåner
ännu förekomma, torde i vissa fall sådana förmåner vara i någon
mån avpassade med hänsyn till familjeförhållanden.
Under åren närmast efter kriget infördes familjetillägg i
åtskilliga främmande länder. I regel var då syftet att under
ekonomiskt svåra förhållanden hjälpa åtminstone familjeförsörjarna.
Med återvunnen ekonomisk hälsa har systemet förlorat sin
betydelse i flera länder. I andra länder, där systemet tillika haft
speciella syften, har det fortsatt att spridas. Så är förhållandet i
Belgien och Frankrike. Systemet hade där frivilligt införts inom
vissa industrier ocli utvecklades successivt fram till den senaste
världskrisen. Vid den starka press på lönerna, som denna kris
medförde, hotades även familjetilläggen, och då ingrep staten med
lagstiftning, som gjorde systemet tvingande. Redan tidigare hade
detta varit fallet vid företag, som utförde arbeten för statens
räkning. ■— I Belgien utsträcktes lagstiftningen år 1930 till industri,
handel och jordbruk samt övriga yrken ävensom till staten och
kommunerna. Tilläggen bestämdes till 15 fr. för det första barnet,
20 fr. för det andra, 40 fr. för det tredje, 70 fr. för det fjärde och
100 fr. för varje följande barn, allt per månad. På grund av
finansieringssvårigheter hava tilläggen år 1935 måst reduceras till
9, 12, 32, 65 ocli 95 fr. respektive. Kostnaderna utjämnas genom
särskilda fonder och i sista hand genom en statlig utjämningsfond.
Arbetsgivarnas bidrag bestämdes från början till 65 centimes per
dag för manlig oeh 35 centimes per dag för kvinnlig arbetare men
ha 1935 nedsatts till 50, resp. 25 centimes. I övrigt är systemet
baserat på statsanslag. — I Frankrike utsträcktes den tidigare
lagstiftningen för statliga arbeten år 1932 till alla företag inom
industri, handel, jordbruk och andra yrken men gick icke längre
i fråga om prestationerna än att stadfästa tidigare gällande praxis.
För finansiering av familjetilläggen hade redan upprättats mellan
462
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
