Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1937 - Tyskland och Norden - ”Det svenska gymnasiets ryggrad”. Av H. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
isolerad till den socialistiska pressen; där delta icke minst de
politiskt nationella bladen i misstänkliggörandet av allt tyskt. Orsaken
härtill ligger i öppen dag: det är reaktionen i Danmark inför trycket
mot Jyllands sydgräns, en påminnelse om att den
Slesvig-Hol-steinska frågan måhända ännu icke är slutgiltigt löst, icke ens sedan
Tönder i våras för första gången fick danskspråkig majoritet i
kom-munalförsamlingen och danskspråkig borgmästare.
På mångfaldigt sätt visar det sig, att Tysklands intresse för Norden
icke — som man i Sverige vanligen tror — koncentrerar sig på
Sverige. Den inriktar sig i främsta rummet på Finland och
Danmark. —• Vad Finland beträffar är ursprunget till detta intresse givet.
Det manifesterar sig emellertid ofta nog direkt fientligt till den
nordiska tanken. Professor Ahnlund påpekade i en artikel under
strecket i Svenska Dagbladet i vintras, hur den tyska tidningspress,
som fortfar att skriva Gdingen för Gdynia, numera övergått från att
skriva Helsingfors till att skriva Helsinki etc. Detta är
symptomatiskt. Vid fjolårets och årets Tagung der Nordischen Gesellschaft i
Lübeck kunde samma företeelse konstateras — men så voro också
nästan alla deltagarna från Finland finskspråkiga. Vid den
utställning över folkliga sedvänjor och bruksföremål, som i fjol var en av
kongressens huvudpunkter, fick ingen åskådare intrycket, att det i
Finland också finnes en folklig kultur med svenskt språk. Eljest
domineras Nordische Gesellsehaffs stora mötesdagar av danskarna.
Av årets 2,000 utländska gäster voro dessa i flertal; därtill bidraga väl
det korta avståndet och de goda kommunikationerna över
Gjedser-färjan eller Lilla-Bält-bron. Men viktigare är den hänsyn, som i allt
togs till Danmark — vid åtskilliga tillfällen fördes Staunings lojalitet
på tal.
Utan tvivel: för det politiska Tyskland betyder Danmark vida mera
än Sverige, trots — eller tack vare — det danska försvarets förfall.
Genom sin långa landgräns mot Ryssland har också Finland sin
givna plats i Tysklands politiska kalkyl. Åtminstone i denna
ideologiska propaganda kommer Sverige först i tredje rummet — men den
svenska malmen kan dock i en viss situation högst väsentligt styra
Tysklands intresse för vårt land!
I Läroverksstadgan § 177 heter det: »Sökande till
lektorat och adjunktstjänst skall ..... 8) vid
allmänt läroverk____hava under minst två läsår med nit och
skicklighet bestritt tjänstgöring till den omfattning som enligt § 133
åligger lektor eller adjunkt, eller ock hava som docent vid universitet
eller högskola under minst lika lång tid bestritt tjänstgöring av
sådan art som för docent berättigar till lönetursberäkning vid allmänt
läroverk, därvid tjänstgöring av olika slag må kunna sammanräknas.»
På senare tid har denna princip om docenttjänstgöringens
likvärdighet med tjänstgöring vid läroverk vid åtskilliga tillfällen blivit
föremål för diskussion. Principens riktighet har från ansvarigt
läroverkshåll ifrågasatts. Ja, man har till och med velat — och i visst
454i
"Det svenska
gymnasiets ryggrad."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
