Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1937 - Tyskland och Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
sidan och Social-Demokraten — Politiken å den andra) i allmänhet
uppfattat Staunings hållning som en motattack mot de svenska och
danska försvarspartiernas befarade sympati för planerna att genom
generalstabsöverenskommelser eller i varje fall gemensamma
ekonomiska skyddsåtgärder i god tid förbereda Nordens neutralitetsvakt
under varje tänkbar stormaktskonflikt. Mot alla sådana planer är ju
den danska försvarsoviljan ett obevekligt hinder, men Stauning
framhäver en annan sida av saken: Danmarks ekonomiska beroende av
den danska exportens mottagareländer och oförenligheten av den
danska livsmedelsexportens intressen med den svenska trä- och
järnexportens under ett europeiskt krig. Det torde icke kunna förnekas,
att tankegången är klar och konsekvent, hur ovärdig den än är i sin
självuppgivelse, icke minst i den brutala och oslipade form, som
folktalaren Stauning givit den.1
Den danska regeringens förhållande till allmänna opinionen
kännetecknas, än mera än vad fallet är med de svenska kollegernas, av
stor ömtålighet och snabb reaktion. Opinionsstormen i nordisk press
— och väl även vissheten att den svenska regeringen torde mycket
oangenämt ha berörts av Lundatalet — kom lir Stauning att rätta den
kria, han hade avsett för Stockholmspubliken, men sedan danska
Politiken bröstat av det grova artilleriet till hans försvar och hela den
tyska pressen givit honom sitt hjärtliga instämmande, blev han mera
säker på sin sak: i tidningsintervjuer och till sist i ett tal inför norsk
arbetarpublik fullföljde han sin linje från Lundatalet. Och alltjämt
instämmer den tyska presskommentaren med djup och rörande
enighet. Och det märkliga är, att därvid spelas Staunings »realpolitik»
ut mot den radikala svenska pressens odisciplinerade Tysklandshets.
I varje kommentar av exc. Sandiers europeiska irrfärder får hr
Stauning en vacker blomma för sin nordiska isoleringspolitik. För
envar som läser dansk tidningspress måste detta i förstone te sig
förbluffande. Ty i Danmark är hetsen mot Hitlers Tyskland icke
1 Staunings Lundatal är tryckt under titeln »Danmark og Sverrig» (Povl
Bränners förlag, Köpenhamn). Den försvarsvänliga danska uppfattningen finnes
sammanfattad i högerledaren J. Christinas Møllers som broschyr utgivna föredrag
kort efteråt i Lund (»Danmark og Norden», G. A. Eeitzels förlag, Köpenhamn).
Christinas Møller intar icke den ståndpunkten, att ett fast försvarsförbund nu vore
tänkbart, utan lian inskränker sig till att önska »en jævn og almindelig Drøftelse
af de fælles Opgaver, som maatte foreligge, om der ikke paa en lang Bække
Om-raader var Opgaver, vi løste bedre i Fællesskab, end naar vi stod alene», alltså
ungefär samma krav på förtroliga, icke förpliktande förberedande förhandlingar
om gemensamma försvarsfrågor, som Svensk Tidskrift vid flera tillfällen gjort sig
till tolk för. LTr Staunings tal skall som belysande endast citeras hans dåliga
försvar för det dåliga försvaret: på tal om den tillbakavisade stormningen av
Köpenhamn 1658 yttrade S.: »endskønt Danmark som bekendt før har værit slet rustet,
ligesom nu, lykkedes Ensretningen dog ikke». S. kunde gärna ha tillagt, att
Danmarks stora nederlag i det krig, som föregick Boskildefreden, främst var att
tillskriva landets dåliga försvar.
453i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
