Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1937 - Gulddebattens faktiskta bakgrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Jacobsson intager en bemärkt ställning — skilt sig från sin uppgift,
torde böra uppfattas det faktum, att de efterföljande
diskussionsinläggen i den ledande internationella finanspressen i flertalet fall
framstå som rena parafraser av rapportens synpunkter på problemet.
Inledningsvis lämnar berättelsen några synnerligen
anmärkningsvärda data rörande guldproduktionens omfattning under år 1936. I
förhållande till närmast föregående år utgjorde stegringen 4,3
miljoner uns — den största absoluta tillväxt, som någonsin förekommit.
Men även procentuellt sett är ökningen av exceptionell
storleksordning och uppgår till ej mindre än 13,5 % — en siffra, som överskridits
endast vid tiden för upptäckten av de stora guldfyndigheterna i
Kalifornien och Australien på 1840- och 50-talet och för den första
exploateringen av gruvorna i Transvaal på 1890-talet.
Sistnämnda guldfält äro alltjämt huvudproducenten. Under år 1936
härrörde nämligen en tredjedel av världsproduktionen eller 11,3
miljoner uns av guld från Sydafrika. Därnäst i ordningen kom
Sovjetunionen, vars andel av världsframställningen enligt bankens
beräkningar utgjorde en femtedel eller 7,4 miljoner uns. På denna punkt
äro emellertid uppskattningarna endast approximativa, och för kort
tid sedan oroades den engelska guldmarknaden av ett meddelande,
att den absoluta siffran för Rysslands vidkommande rätteligen skulle
vara 10,e miljoner uns, ett förhållande, som om det vore riktigt, skulle
sätta detta land nära nog i paritet med Sydafrika. Emellertid torde
denna senare beräkning av den ryska guldproduktionen få anses
väsentligt mindre tillförlitlig än bankens och j hög grad påverkad
av vissa, som det synes, rent tillfälliga större utbud av ryskt guld i
London under april månad. Stegringen av den ryska produktionen
är emellertid, även om man håller sig till de av internationella banken
uppgivna siffrorna, närmast fantastisk och uppgår i förhållande till
1929 års tal till 577 %, medan under samma tid världsproduktionens
ökning utgör 79 % och tillväxten av den sydafrikanska produktionen
stannar vid 9 %. De ryska myndigheternas rapporter ge vid handen,
att ej mindre än 750,000 arbetare och 12,000 ingenjörer sysselsättas i
guldgruvorna. I såväl Sibirien som Ryska Centralasien ha nya
fyndigheter exploaterats, av vilka några ge bärgning åt över 25,000
personer. Även Förenta staternas och Kanadas guldproduktion ökades
anmärkningsvärt under året — den kanadensiska icke minst tack
vare de nya framkomstmöjligheter, som flygväsendet erbjuder.
Rapporten fäster slutligen i detta sammanhang uppmärksamheten å den
förskjutning, som den senaste tidens utveckling medfört beträffande
det brittiska imj)eriets ställning som producent av den gula metallen.
År 1929 härrörde 72 % av världsproduktionen från fyndigheter,
belägna inom imperiet; 1936 utgjorde motsvarande tal blott 53 %.
Det kraftigaste incitamentet till den stegrade guldproduktionen är
givetvis att söka i den höjning, som guldpriset under senare år
undergått och som utgör en återspegling av devalveringarna av de
ledande valutorna. Det göres alltemellanåt gällande, att guldpriset är
allenabestämmande för guldproduktionens omfattning och att pro-
446i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
