Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den tredje statsmakten — propagandan. Av Edvard Thermænius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ben tredje statsmakten — propagandan
Pressen betraktas av de flesta med ali rätt som det främsta oeli
mest effektiva propagandamedlet. »Droppen urholkar stenen, ej
genom sin kraft men genom att oavbrutet falla.» Detta gamla
visdomsord uttrycker med ojämförlig pregnans den normala,
vardagliga arten av pressens påverkan.
Pressen är i demokratierna i princip »fri». Den är icke
underkastad censur. Staten hindrar icke genom sina lagar någon
mening att göra sig hörd, som icke åsyftar att grovt kränka eller
skada stats- och samhällsordningen i vidsträcktaste mening. Att
pressen likväl i praktiken blir bunden på olika sätt och av
allehanda hänsyn är emellertid alltför väl känt: genom förtrustning,
särskilt i Förenta staterna men även i England, genom beroende
av mäktiga ekonomiska sammanslutningar eller andra
bidragsgivare, såsom kanske framför allt är fallet i Frankrike. Idealet av
en fri press — ett uttryck, som översatt till mera begripligt
vardagsspråk väl får sägas innebära tillräckligt många bärkraftiga
och därför obundna tidningar, i bästa fall ägda och samtidigt
redaktionellt ledda var och en av kunniga, samvetsgranna, sitt yrke
hängivna män — detta ideal hotas emellertid i våra dagar främst
av pressens mångomskrivna industrialisering. Beroendet av från
strängt journalistiska hänsyn frigjorda ägare, av en stor och
tilltagande läsekrets och av annonsörerna kan i många fall göra
pressen i realiteten lika ofri som överhetens eventuella
ingripanden.
Den tid är längesedan förbi, då Englands press sades vara
redigerad »by gentlemen for gentlemen». Nu är det de stora
tidnings-lorderna och de stora massorna, som i växelverkan bestämma
pressens innehåll. Ocli inte nog härmed. Det självständiga ocli
självgoda engelska folkets propagandaapparat är icke längre
uteslutande engelskt ägd och ledd. Amerikanskt kapital har på sistone,
enligt vad som obestritt påståtts, fått ett starkt inflytande över
Englands publicistiska värld.
I Sverige måste man alltjämt konstatera en relativt stor
obundenhet ocli mångsidighet för pressens vidkommande. Att en stor
del av pressen är partiägd och/eller partibunden spelar i detta
sammanhang mindre roll; det hör helt enkelt till pjäsen. De
åtminstone förr så kallade hemliga makter, som driva sitt spel inom
svensk press, florera självfallet men med hemligheten är det icke
längre så strängt. Senast denna vår har ju med en öppenhet, som
i och för sig onekligen måste kallas sympatisk, en stor affärsman
399
29 — 37425. Svensk Tidskrift 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
