Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den tredje statsmakten — propagandan. Av Edvard Thermænius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TREDJE STATSMAKTEN —
PROPAGANDAN
Av docenten EDVARD THERMÆNIUS, Lund
1 SVENSKT politiskt helgdagsspråk talar man alltjämt gärna om
Kungl. Maj:t som den första statsmakten och om Riksdagen som
den andra. Med den tredje statsmakten menar man pressen eller
noggrannare uttryckt dagspressen. Det är ett halvt skämtsamt
hedersnamn, med vilket man vill uttrycka hur stor betydelse
pressen eller »det fria ordet» har; det fria ordet och den allmänna
opinionen, eller kanske rättare det fria ordet som skapar eller därför
att det skapar den allmänna opinionen.
Det behövs emellertid knappast någon eftertanke för att inse,
att det i våra dagar icke endast och knappast ens företrädesvis är
pressen, som åstadkommer denna, Det finns numera en hel del
andra »meddelsemedel»: radion, filmen, den alltmer utvecklade
reklamtekniken bl. a. i bild, den flödande, ofta med vetenskaplig
noggrannhet och teknisk ackuratess organiserade, konstnärligt
iscensatta muntliga agitationen. Allt detta och ännu åtskilligt kan
lämpligen sammanfattas i och med beteckningen propagan d a.
De flesta av dessa propagandans arter äro icke nya.
Propaganda-vapnet uppfanns ej under världskriget eller ryska revolutionen.
Redan romarna bjödo på bröd och skådespel — skådespel, som voro
propaganda för regimen. Men man torde väl få erkänna att en
gradskillnad föreligger mellan deras manér ocli våra; mellan
exempelvis propagandan under trettioåriga kriget och vår egen tids
världskrig; ungefär motsvarande differensen mellan Gustaf Adolfs
läderkanoner och »Tjocka Bertha».
Det nya, som den moderna propagandan innefattar, är främst
några hittills okända tekniska hjälpmedel, varav radion får anses
vara det främsta eller åtminstone det tills vidare mest lovande,
samt målmedvetenheten i organisation eller samorganisation och
användning. Lika litet som denna framställning vill hävda, att
den moderna propagandan är något principiellt nytt, lika
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
