Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 22 maj 1937 - Fabriksockuperingarna i U. S. A. Av Alfred Öste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
läget är det många, som vänta på en annan Hitler oeli i skuggan
döljer sig avvaktande en annan Mussolini.» Själve senator Borah lät
oekså höra sin röst, oeh han begagnade tillfället att vidröra sitt
älsklingsämne, kampen mot monopolen. Så här föllo nämligen hans ord:
»Ockupanterna kämpa för vad de anse rätt i ett ekonomiskt system,
som behärskas av laglösheten. Vi ha makten att reorganisera detta
ekonomiska system och göra vi icke det, så skola vi snart — lita på
mitt ord härvidlag — snart ha någonting mycket värre än
ockupe-ringar av fabriker i Förenta staterna.» Från republikanskt håll
framhölls, att presidenten kunde ha stoppat fabriksbesättandet »med sex
ord» genom att tillämpa en gammal lag, enligt vilken han har rätt
att ingripa, när en delstat själv icke visar sig ha makt att
upprätthålla ordningen. Presidentens tystnad visavis sit-downstrejkerna gav
också anledning till åtskillig tidningsdiskussion, ocli man undrade
mycket, varför han icke varnade Jolin Lewis för att fortsätta med
taktiken. Flera demokratiska tidningar sågo Roosevelts popularitet i
sjunkande genom denna inaktivitet.
En verkligt stor debatt i det brännande ämnet uppstod emellertid i
senaten först då senator Byrnes från Syd-Carolina, en pålitlig vän av
new deal, föreslog förbud mot sit-downstrejker i en lag, som reglerade
förhållandena vid brunkolsfälten, den s. k. Guffey Coal Bill. leke
mindre än 54 av senatens 96 medlemmar yttrade sig i den stundtals
ganska upprörda debatten. Meningarna bröto sig mycket starkt, och
det var tydligt, att senatorerna såsom alltid voro ängsliga för att
stöta sig med en så väldig valmansgrupp som de organiserade
arbetarna. Den demokratiske ledaren Robinson från Arkansas erkände
sålunda, att han ogillade ockuper in garna och betraktade dem som
illegala, men ville dock i det dåvarande läget ej utan vidare gå med
på Byrnes’ förslag. Detta avslogs med 48 röster mot 36, sedan dock
Robinson lovat att en av de närmaste dagarna framlägga en särskild
resolution beträffande »sit-downs». En dylik förklarande
ockupering-arna »olagliga och emot den sunda allmänna opinionen» antogs sedan
också mycket riktigt nästan enhälligt, men förlorade åtskilligt av sin
udd, då den samtidigt uttalade sitt ogillande av verkens egna
fackföreningar, av arbetsgivarnas motstånd mot kollektiva förhandlingar
med arbetarna och av det kända spionsystem mot arbetarna och deras
föreningar, som en hel del företag länge praktiserat. I
representanternas hus diskuterades även ockuperingarna vid ett tumultartat
sammanträde. En motion om undersökning av »sit-downs» avslogs med
236 röster mot 149. Det lägre huset, vars medlemmar bara väljas på
två år, var som alltid än mer räddhågat än senaten för att stöta en
betydande del av valmaiiskåren. Under dessa förhållanden har man
fått se de lagstiftande församlingarna i delstaterna själva börja ta
saken i egna händer. Ett par av dessa ha redan voterat lagar, som
döma ockupanter till böter eller fängelse.
Besättandet av fabrikerna har haft ännu en viktig följd. I hela
Amerika försiggår nu en livlig diskussion om en framtida
lagstiftning beträffande förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare, ound-
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
