Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 22 maj 1937 - Fabriksockuperingarna i U. S. A. Av Alfred Öste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Fabriksockupering är den allra nyaste
strejktaktiken, som i största skala nyligen kommit till
användning i konflikterna mellan arbetare och arbetsgivare i Förenta
staterna. Den har de senaste åren under kortare tidsrymder samt
beträffande smärre antal arbetare tillgripits vid kolgruvor i olika
europeiska stater utan att dock väcka något större uppseende. Detta blev
först fallet, då ockuperingar i maj månad i fjol introducerades av de
franska arbetarna och ett slag över en miljon man togo sina fabriker
i besittning. Amerika hade i fjol höst den första erfarenheten av en
ockuperingsstrejk — »sit-down strike» som den där kallas — då
arbetarna vid den kände svenskamerikanske industrimannen Bendix’
företag i South Bend med framgång använde den från Frankrike
importerade taktiken. Initiativtagare var bilarbetarefackförbundet, som
tillhör John Lewis’ nu så bekanta CIO, Committee of Industrial
Organisation. Man lärde sig en del av detta första försök och när
konflikten vid General Motors kring årsskiftet utbröt, hade tekniken
fulländats, och ockuperingsstrejkerna inträdde i sitt verkligt stora
skede.
De spredo sig liksom alla nymodigheter i detta land med en
präriebrands snabbhet, entusiasmerande de hittills oorganiserade
arbetarna. Man kunde faktiskt tala om ockuperingshysteri, och företag
av alla slag fingo pröva på den nya taktiken. Vid ett hospital i
New-York anordnade t. o. m. sjukvårdarna en ockuperingsstrejk.
Negersköterskor i Chicago följde exemplet, fast de aldrig hört talas om
John Lewis och hans organisation, utan förväxlade honom med den
kände negerboxaren Joe Louis! Blinda arbetare vid en för dem
startad liten industri i Filadelfia tillgrepo »sit-down» för att skaffa sig
högre lön ocli mindre arbetstid. Det gick så långt att nationalgardet
i Ionia, Michigan, slog sig ned på trapporna till arsenalen i staden
och vägrade avlägsna sig, förrän viss ekonomisk gottgörelse
utbetalats. Arbetsgivarna och den stora allmänheten stodo villrådiga inför
det nya strejkvapnet, undrande om det inom kort skulle löpa linan
ut eller vara inledningen till en ekonomisk revolution med
efterföljande politiska konsekvenser. Först efter mer än tre månader gick
den väldiga strejkvågen tillbaka, men tydligt är, att sit-downtaktiken
haft sin utomordentliga andel i den omvälvning, som är i gång på
den amerikanska arbetsmarknaden, därigenom att arbetarna vid
massindustrierna nu hålla på att få sin föreningsrätt erkänd ocli
kollektivavtalen på allvar bryta igenom.
Under strejken i mars månad hos Chrysler i Detroit kunde man
iakttaga ockuperingstekniken i ali dess s. k. fulländning. Här gingo Lewis’
män så långt, att de även satte sig i besittning av
administrationsbyggnaderna och hindrade tjänstemännen tillträde. Posten till bolaget
kunde sålunda varken avlämnas eller avgå. Från fabrikslokalerna
utföstes omedelbart alla icke organiserade samt vakterna. På kvällen
första dagen skickades även större delen av de strejkande hem för att
förenkla livsmedelsproblemet. I Dodge-fabriken stannade sålunda
av 25,000 man endast 2,400 kvar.
372
[-Fabriksockupering-arna-]
{+Fabriksockupering-
arna+} i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
