- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
341

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Skaldepolitik. Tegnérs omdömen om andra länder och folk. Av Gustaf Jacobson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det låg också mycket personligt bakom. Han avskydde de svenska
nyromantikerna, särskilt Hammarskiöld, han hade bland sina
intima vänner en så avgjord tyskvän som Brinkman; T:s antityska
utgjutelser förekomma icke sällan just i breven till Brinkman eller
deras gemensamma väninna Martina von Schwerin.

För en sådan tolkning av T:s ställning till tyskt väsen kunna
otvivelaktigt många bevis hämtas ur hans egna uttalanden i brev
och på annat sätt. Det är nämligen så, att vid sidan av de
tyskfientliga utfallen finnas många uttalanden av T., som gå i rakt
motsatt riktning. Det är påfallande, att dessa fördelaktiga
omdömen höra till tiden efter tyska resan; tydligen har den
personliga kontakten med tyskarna inte varit förgäves. Han erkänner
dugligheten hos de preussiska ämbetsmännen; de »utgöra bästa
delen av nationen och skulle vara ännu bättre, om de kunde
övergiva sitt eviga skryt och charlataneri», skriver han till hustrun.
För Beskow, som själv i åtskilligt var en beundrare av Tyskland,
erkänner T., att han har skäl att vara nöjd med sin resa. Han har,
åtminstone i förbigående, lärt känna en god del av Tyskland, »som
med all sin nebulism dock är Europas lärostol. Preussen i
synnerhet representerar utan all fråga den civiliserade världens
intelligens. ... Det är dock — med all sin svaghet — Luthers, Goethes
och Fredrik den Endes land.» Tegnér har besökt åtskilliga
universitet och skolor och medger, att de äro förträffliga, nämligen »i den
ensidiga riktning, vari de utbildas». Han har, säger han, »uppgivit
många fördomar, som han förut hyst». Högt skattar T. också den
bekantskap han gjort med flera betydande personer, bland vilka
han särskilt nämner Steffens, Schleiermacher, general Skrzynecki
och flera av de polska revolutionshjältarna samt kronprinsen av
Preussen. Den sistnämnde — sedermera konung Fredrik
Wilhelm IV — inbjöd T. under hemresan till Sans Souci. Han är »en
livlig och genialisk natur, ehuru numera mycket opopulär», säger
T. i brev till ungdomsvännen M. Lagerlöf. Schleiermachers
personlighet fann han »högst älskvärd och intressant; ehuru över 60
år bibehåller han dock ännu all ungdomens livlighet». T. såg
honom dagligen i Berlin och var en gång bjuden hos honom på en
stor, enkom för T. anordnad middag. På återresan gästade T. ock
konsistorierådet G. Mohnicke i Stralsund och gjorde med honom
en tur på Rügen och till Greifswald, där han mottogs med
stormande jubel av den högtidsklädda befolkningen. Mohnicke hade
översatt Fritiofs saga, en översättning som T. prisat såsom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free