Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 24 april 1937 - Tysklands affärer under debatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
balansens importslda skulle härigenom uppnås, enär cirka 20 % av
införseln utgöres av ifrågavarande råämnen och halvfabrikat;
d) en ökad inhemsk järnmalmsproduktion genom anrikning av
förefintliga, lågprocentiga malmer;
e) en vidgad användning för lättmetaller och ett omsorgsfullare
tillvaratagande av metallindustriens avfallsprodukter.
Vid sidan av de nyanläggningar, som tillskapas för
råvaruförsörjningen, stå emellertid en rad andra investeringsuppgifter. Bland dessa
intar med ali säkerhet uppförandet av byggnader och andra fasta
anläggningar för krigsmaktens behov liksom dennas utrustande med
materiel och förnödenheter i övrigt en kvantitativt sett mycket
betydande plats. Alltjämt pågå vidare de stora väganläggningarna, och
slutligen har ett vittutseende program upprättats för förbättrande av
särskilt arbetarnas bostadsförhållanden. Verkställda uppskattningar
ge vid handen, att den totala investeringsvolymen inom landet mer än
tredubblats sedan 1932.
Denna utveckling belyses närmare i nedanstående sammanställning.
Tabell fi.
In vesterin gsvolymen 1932—1936.
(Milj. RM.)
Verksamhetsgrenar 1932 1933 1934 1935 1936
Offentlig förvaltning inklusive kom-
munikationer . ........ 1,750 2,200 4,070 6,500 7,400
Bostadsbyggande......... 765 930 1,500 1,600 1,900
Elektrisk industri......... 220 200 225 350 450
Lantbruk............. 550 600 725 825 900
Industri.............. 450 520 950 1,400 2,000
Hantverk, handel och övriga näringar 515 650 780 825 850
Summa 4,250 5,100 8,250 11,500 13,500
Det centrala problemet i tysk ekonomi av i dag är: hur har denna
investeringsverksamhet finansierats? För att klarlägga frågan, torde
icke kunna undvikas, att resonemanget delvis måste föras utifrån
vissa allmänna teoretiska satser. Härvid må till en början erinras
om, att de för investeringsverksamheten erforderliga medlen kunna
tänkas liärflyta ur tre olika källor: den första är utländska
krediter, den andra är en partiell frigöring av det inom landet redan
befintliga realkapitalet, den tredje slutligen är den löpande
nationalinkomsten. I vilken mån hava dessa olika källor anlitats?
Vad först utländsk kreditgivning beträffar, så har denna på senare
år icke spelat någon som helst roll för det tyska uppsvinget. En blick
på betalningsbalansen visar fastmer för åren 1932 och 1933 en
kapital-utvandring på netto resp. 749 och 807 miljoner riksmark. Åren 1934
och 1935 förelågo däremot obetydliga nettoöverskott på resp. 190 och
127 miljoner riksmark, vilka emellertid mångdubbbelt kompenserades
av posten räntor och utdelningar till utlandet, som under de fyra åreu
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
