Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrkan och tiden. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jolin Cullberg
Detta är emellertid endast den ena sidan av saken. Lika tydligt
är, att varje resonemang om en kyrkoreformation är ett slag i
luften, om man inte gör klart för sig, vad kyrkan till sitt innersta
väsen är ocli vill vara. Man brukar ju inte kräva, att snickaren
skall »reformera» sin verkstad, så att ban kan göra skor, därför
att man har ett visst behov av sådana plagg. Kravet på en
kyrkoreformation blir icke brännande på den grund, att kyrkan icke
kan tillgodose vissa syften, som man gärna vill lia realiserade.
Däremot blir reformationskravet tydligen aktuellt i samma
ögonblick, som kyrkan av någon anledning blivit oförmögen att verka
för det syfte, för vilket den är till.
Frågan blir alltså närmast denna: Vilket är kyrkans innersta
väsen och syfte? Här stöta vi strax på en egendomlig
omständighet, som i högsta grad är värd att beakta. Kyrkan kan överhuvud
icke jämställas med en förening, som bildats för tillgodoseende av
vissa mänskliga syften, de må vara än så goda, ädla och
förnuftiga. Det är av fullkomligt avgörande betydelse för förståelse av
kyrkans väsen, att denna inte är frukten av en rationell
motivering — hur skall man komma till rätta med de religiösa, etiska och
sociala problemen i människolivet? — utan att den vuxit fram ur
ett bestämt historiskt faktum, vilket sedan blivit grundläggande
för kyrkans liv under dess snart tvåtusenåriga historia och
kommer att förbli det, så länge kyrkan står. Endast skenbart talar
jag här om något annat än den svenska folkkyrkan. Denna har
visserligen en betydligt kortare historia, men den är kyrka endast
så till vida, som den bar del i den andliga livsström, vilken flyter
genom den allmänneliga kristna kyrkan ända från dess
begynnelse. Det historiska faktum, som jag antytt, är naturligtvis Jesu
Kristi person och verk.
Teologerna ha tvistat om i vad mån Jesus själv kan lia avsett
att grunda ett kyrkosamfund kring sin person. Frågan är icke av
någon avgörande vikt. Så mycket är i varje fall tydligt, att
kyrkan, så långt vi kunna följa den tillbaka i tiden, är uppbyggd
kring Jesu person. Dess grundval är den urkristna förvissningen,
att Gud på ett absolut enastående sätt uppenbarat sig, »tagit
mandom», i människan Jesus av Nasaret. Därigenom har denna
människas betydelse ryckts upp över alla mänskliga mått. Hans liv
och lians död tolkas såsom den länge förberedda och »i tidens
fullbordan» utförda Guds gärning med mänskligheten. Härtill fogar
sig oskiljaktigt tron på Jesu uppståndelse. Hur evangeliernas be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
