Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kring jordbruksregleringen. Av Fritiof Domö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtstramningen av produktionen kunde skäliga priser icke
upprätthållas och endast genom en produktionsminskning kunde en
sprängning av hela jordbruksregleringen förebyggas; därför kan
man beklaga, att fodermedelsregleringen trots våra uppmaningar
så sent genomfördes av den då sittande regeringen.
Sedan det visat sig att de statliga hjälpåtgärderna kunde
åstadkomma ett som mål uppställt önskvärt prisläge och sedan den
industriella depressionen förbytts i en alltmera utpräglad
högkonjunktur, har debatten helt naturligt rört det prisläge, som bort
fixeras för jordbruket som det lämpliga och skäliga. Enligt min
mening bör målet härvid vara att återställa ungefär den relation
mellan jordbruksprisen och prisnivån i landet i övrigt, vilken
rådde under de normala förkrisåren 1925—1929. Givetvis menar
jag härvid icke, att riksdagsdirektiven skola fastlåsa ett visst
pris för varje varuslag; återställandet av relationen bör uppställas
som syftemål utan att man därför eliminerar det system, som
fjolårets riksdag sanktionerade och som innebär att priserna få röra
sig inom en viss latitud med angivna övre och undre gränser
alltefter marknadsfluktuationer eller årstider. Enligt hr Skölds
fjolårsprogram borde 75 procent av 1925—1929 års priser ha fastställts
som undre och 100 procent som övre gräns för jordbruksprisens
svängning, men genom borgerlig samverkan fixerades gränstalen
då till 85 resp. 100 procent. I verkligheten har den genomsnittliga
prisnivån under innevarande regleringsår stannat ungefär vid 90
procent; bekant är härvid, att regeringen även efter hr Bramstorps
inträde på grund av olika hänsynstaganden något bromsat
prisförbättringen, vilket det oaktat tack vare de borgerligas
fjolårsdirektiv blivit av stort värde för jordbrukarna. Sedan regeringen
nu lagt fram förslag om ytterligare inskränkning av arbetstiden
vid jordbruket och härför utlovat kompensation, har den i sin
proposition i enlighet med sina utfästelser höjt den som önskvärd
angivna produktprisnivån till att ungefär motsvara 1925—1929 års
samt som undre och övre svängningstal föreslagit 85 resp. 115
procent. Inom parentes kan anmärkas, att den socialdemokratiska
regeringen i fjol föreslog samma långtgående arbetstidslagstiftning
ej blott utan varje kompensation utan även under förutsättning
att prisnivån kunde stanna avsevärt lägre än den nuvarande
90-procentiga, något som knappast tyder på att förslaget då var
verkligt genomtänkt.
Den stora frågan är dock, om det låter sig göra att nu och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
