Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kring jordbruksregleringen. Av Fritiof Domö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kr ing jord b r uksreg ler i ngen
animalieområdet skulle få en sådan svårartad karaktär som under
åren 1932 och 1933, då smör- och produktmjölkprisen sjönko
katastrofalt och även kött- och fläskprisen nådde bottenläge. Det
har legat i sakens natur att hjälpen måst utbyggas steg för steg
i mån av växande svårigheter, liksom att hela
jordbruksregleringen varit ett experimentellt problem, med alla därav följande
risker för misstag eller felbedömningar men också med utsikter
att lösningen successivt vunne i hållbarhet, jämnhet och
effektivitet. Den som i sitt tvärsäkra bättre vetande rest anspråken på
jordbrukshjälpen att den från början bort ha varit fullgången och
invändningsfri, har ingen riktig föreställning om de
vanskligheter, som förelegat. Detta utesluter dock icke, att åtskilliga
misstag liksom dröjsmål bort ha kunnat undvikas, om de styrande i
tid beaktat varningsropen. Enligt min mening kan det efterklokt
med en viss rätt även sägas, att reglementerandet ibland gått
längre än vad som varit nödigt och ändamålsenligt.
Det kan här ej komma i fråga att ingå på jordbrukshjälpens
långa historia, alltifrån den Lindmanska regeringens initiativ
1930, via den första mjölkregleringen 1932, socialdemokraternas
stora omsvängning och den nationella samlingen år 1933 alltintill
»jämkningarna» av direktiven under fjolårets och årets riksdag.
Det skall endast sägas, att den Lindmanska regeringens allsidiga
program — stöd åt brödsädes-, fodersäds- och sockerbetsodlingen,
av animalieexporten och av jordbrukets ekonomiska
sammanslutningar — i princip visat sig till alla delar riktigt och alltfort
bärigt, ehuru lijälpanordningarna efter erfarenhetens anvisningar
delvis måst utformas annorlunda. Det av socialdemokraterna
under de första åren sangviniskt förfäktade »ensidiga» danska
programmet, enligt vilket jordbrukets räddning skulle sökas genom
ökad animalieproduktion, ramlade fr. o. m. det stora prisfallet 1932
i stycken. De av socialdemokraterna till en början påyrkade
ackords- ocli stödlånen — för vilka även de borgerliga röstade —
A^oro endast smärtstillande medel och som sådana behövliga men
de botade icke. Hjälpen måste sökas genom längre siktande,
uppbyggande åtgärder. Först sedan mjölkregleringen 1933
»rationaliserats» och framför allt sedan fodermedelsimporten 1934 reglerats,
liade ett jämviktsläge mellan olika produktionsgrenar och
producenter inom jordbruket åstadkommits. Det bör härvid betonas, att
fodermedelsregleringen varit själva nyckeln till hela
jordbruks-regieringen, ty utan den genom fodermedelsregleringen ernådda
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
