Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Lika lön och behovslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika lön ocli behovslön
lönerna som fastmer graden av behov av en differentierad lön och
i så fall frågan, om överhuvud något verkligt alternativ till denna
finnes. Ytterst stöter man här på det eviga spörsmålet om de
statsfinansiella resursernas begränsning.
Hur mycket befolkningskrisen än bottnar i en för ekonomiska
faktorer emottaglig »modern» livsinställning, kan ingen likväl
förneka, att födsel, vård och fostran av barn bedömes ekonomiskt.
Ganska självklart är, att enligt befolkningskommissionens recept
kallt kalkylerande makar ej blott fästa sig vid möjligheten att
vid förlossningen få moderskapshjälp i olika nu föreslagna former
utan även vid utsikterna att efter barnafödseln kunna dra försorg
om barnet utan att därför familjens ekonomi derangeras. Utan
tvivel utgör det senare den viktigaste faktorn. Om en allmännare
opinion i anslutning härtill skulle kräva åtgärder till familjernas
stödjande och särskilt om ett rimligt nativitetstal därförutan ej
skulle kunna uppnås, kan staten en dag ej stå emot,
I statstjänarnas protestresolutioner mot barntilläggen lia
socialpolitiska anstalter föreslagits som det enda rätta sättet att stödja
familjerna. Man torde väl härvid ha främst två vägar i åtanke,
skattelindring och sociala tillägg. Vad det förra beträffar är det
ofrånkomligt att vårt nuvarande skattesystem trots ali kritik ej
är avvägt med ali den hänsyn, som kan tagas till familjebörda. Å
andra sidan är marginalen för familjeavdrag för de lägsta
inkomsttagarna, d. v. s. de mest behövande, redan så liten att någon
nämnvärd nativitetseffekt ej kan tänkas ernådd på den vägen;
först när man kommer högre upp på inkomstskalan kan
skatte-lindringsmetoden ge något större utslag. I fråga om allmänna
barntillägg — ty man kan ju icke rimligen förutsätta, att
statstjänar-organisationerna vilja förbehålla dylika åt blott statens
befattningshavare — bör man erinra sig, att antalet barn under 16 år
nu utgör ungefär l,i miljoner. Skulle man tänka sig att för
samtliga dessa barn utbetalades i likhet med vad regeringen föreslog
120 kr., skulle det allmännas årliga utgift belöpa sig till mellan
130 och 140 miljoner kr. Om tillägget höjdes till det dubbla — hr
Wigforss har uttryckligen angivit 120 kr. som i och för sig för
lågt — och bidrag efter vissa grunder endast utginge till hälften
av barnen, blir siffran lika fantastisk. Naturligtvis kan man räkna
lägre, men en verkligt effektiv barnbidragshjälp måste under
alla omständigheter draga för svenska budgetförhållanden
orimliga belopp. Därjämte kan erinras, att den normala socialbud-
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
