Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Lika lön och behovslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika lön ocli behovslön
vill, liar hr Wigforss yttrat, inte truga på statstjänarna sin
proposition; uppenbarligen förutsättes härvid, att hela det beräknade
anslaget ändock tas i anspråk för löneförstärkning genom
motsvarande höjning av det fasta tillägget. Propositionen har alltså
framlagts liksom blott till påseende. Denna koncilians från den
nuvarande regeringen kan förvåna, då denna eljest gör anspråk
på att leda utvecklingen ocli alis icke är van att få propositioner
avslagna. För detta koncilianta sinnelag kan den i förevarande
fall icke klandras. Den reflexionen är dock på sin plats, att
reträtten är belysande för de lägre personalorganisationernas stora
makt även gentemot en eljest så stark ocli mäktig regering.
Familjeprincipen i den statliga lönesättningen kan under sådana
förhållanden anses för året avförd från dagordningen. Det må
dock härtill knytas två anmärkningar. De nämnda resolutionernas
kategoriska fördömande av barntilläggen uppbäres i verkligheten
icke av en enhällig opinion bland statstjänarna. Även om
majoriteten bland dem skulle undanbe sig graderingen, finnas tvivelsutan
i statstjänstemannakretsar många, som anse en familjegradering
riktig och rättvis. Det kan väl för övrigt icke vara tänkbart, att
t. ex. en banvakt med tre barn, som enligt regeringsförslaget i
löneförstärkning skulle få 540 kr. (180 + 3 X 120), utan ett
ögonblicks betänkande undanbett sig detta avsevärda tillskott och först
ansett sig hyggligt behandlad, om han får ungefär hälften så
mycket och ungkarlarna ej mindre än han. Så principfast
altruis-tiskt funtad är nog icke banvaktsnaturen eller människonaturen
överhuvud taget. Snarast få väl organisationernas resolutioner ej
anses mera representativa för de allmänna tänkesätten inom kåren
än omröstningar inom fackföreningarna rörande medlingsförslag
antagas vara. Den andra anmärkningen gäller, att
familjeprincipen i förminskad skala redan tillämpas i statens lönesystem utan
att det försports att detta av statstjänarna själva uppfattats som
något oegentligt eller deklasserande; i dyrtidstilläggen utgår ett
låt vara mindre tillägg för varje barn, och statstjänarnas
familjepension, till vilken staten lämnar väsentliga bidrag, grundar sig
enligt sakens natur på behovsprincipen.
Samtidigt härmed liar frågan om likalönprincipen aktualiserats
i samband med de förestående löneregleringarna för folkskole- ocli
läroverkslärarna. Delade meningar om den rätta innebörden i 1925
års lönebeslut råda. Regeringen har som bekant tolkat det
omtvistade riksdagsbeslutet som ett principuttalande för likalön och i
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
