Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Lika lön och behovslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIKA LÖN
OCH BEHOVSLÖN
När regeringen för någon månad sedan överlämnade till
riksdagen sin väntade proposition om provisorisk löneförstärkning åt
statstjänare, överraskade den med att utmäta förstärkningen efter
familjelönsprincipen. Utöver ett fast tillägg till varje statstjänare,
vilket uppgick till högst 180 kr., föreslog regeringen för varje barn
ett extra tillägg å 120 kr., dock för högst tre barn. Det
överraskande i denna lönepolitiska regeringsaktion låg icke så mycket i
att familjeprincipen kom till något uttryck utan däri, att
regeringen ville skapa ett familjelönsprejudikat omedelbart innan
resultaten av 1936 års lönekommittés utredning om behovslönens
eventuella införande i det statliga lönesystemet föreligga. Att
regering och riksdag utan att känna kommitténs undersökningar
skulle på förhand godkänna och i realiteten binda sig för en så
vittgående systemomläggning måste stå i strid mot hävdvunna
arbetsformer, helst som regeringsförslaget kännetecknas av alltför
rask improvisation och ej heller utsänts till myndigheterna för
deras i regeringsformen föreskrivna yttranden. De motioner, som
från olika håll väcktes med yrkande att riksdagen ej nu borde ta
ställning till frågan om lönegradering efter barnantal, voro därför
att fatta som en sund reaktion mot ett förvänt regeringssätt.
Ej mindre överraskande har varit att iakttaga den indignation,
som statstjänstemannaorganisationerna inlagt i sitt motstånd mot
regeringsförslaget. Detta motstånd har icke tagit sikte på
oformligheten att regeringen ej velat avvakta pågående utredning utan
har närmast dikterats av en till synes kompakt ovillighet hos
statstjänarna att — såsom det tillspetsat sagts i pressen — få sin lön
utmätt efter barnalstringsförmåga. Trots att finansminister
Wigforss först motiverat regeringens synpunkter i
S. A. P.-Information och sedan på statstjänarnas möten anslagit både mänskliga
och socialistiska strängar i sin välbekanta dialektik, synes han för
ovanlighetens skull ha stött på en mur av oförståelse.
Det tredje överraskningsmomentet inträffade, när
finansministern redan före riksdagsbehandlingen slog till reträtt. Regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0251.html
