- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
189

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Danmark och det litterära Nobelpriset före 1917. Av Fredrik Vetterlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Danmark ocli det litterära, Nobelpriset före 1917

Karl Gjellerup — en Dig ter, livis Forfatterskab jeg i o g’ for sig
beundrer höit uden dog at kunne stille det i Rang med Reckes — har
i Sommer fra Dresden, hvor han har boet det meste af en Snes Aar,
foretaget en Rejse til Kjöbenhavn og har her personlig udfoidet en
utrolig Energi for at hverve stemmer til sin Kandidatur som Præmie-

tager.–Med sin vante Stolthed har Reeke altid fundet det under

sin Yærdighed at gaa Tiggergang efter Stemmer.

Men därför har man också — menar brevskrivaren — funnit sig
befriad från skyldighet att ge honom sin röst för att i stället
skänka den till den förste, som ivrigt anhöll om den. Och därför
torde Gjellerup nu till januari kunna uppträda med många röster
—■ men ej med de bästas. Riis-Knudsen slutar sitt brev med en
förhoppning att snart komma till Stockholm, där ban vill
uppvakta Wirsén.

* *

*



När Riis-Knudsen skrev om allt detta, hade emellertid Wirsén
själv fått påtagliga bevis, att Gjellerup i motsats till Recke ej var
rädd att tala i egen sak. Men vad skulle han göra! Han hade
många beundrande läsare men tydligen ingen lika energisk vän
som den andre.

Bland Wirséns papper finnes nämligen ett par skrivelser,
daterade Dresden *% och "/s 1910, däri Gjellerup, »maaske meget for
uintroduceret» anbefaller sig lios Svenska akademiens sekreterare
till ett Nobelpris.

Han har skickat Wirsén sina senare arbeten och antager

at det vilde være det svenske Akademi kjært at kunne udmerke
den danske Litteratur ved at tilkjende en dansk Digter Prisen —
naturligvis under Forudsætning af at der findes nogen, der kan siges
at være værdig til den. Ligeledes kunde jeg tænke mig, at et saadant
Önske maatte ligge Akademiet nært netop nu, da en svensk
Roman-forfattarinde har modtaget denne Verdenspris1, medens en norsk
Digter1 forlængst har faaet den, saa at af de skandinaviske Lande
Danmark nu staaer alene tilbage.

Efter Drachmanns död — »som visserligen alltid var långt
populärare än jag» — anses han av allmänna meningen för Danmarks
störste levande skald. Men särskilt betonar han, att efter
statuterna priset bör tilldelas den, som producerat det bästa i
idealistisk riktning. Och

1 Selma Lagerlöf 1909; Björnstjerne Björnson liade fått det 1903.

189

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free