Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska stormän i bild. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyska stormän i bild
tunga typen, Kretsclimars »pykniska», och den tunna med spetsiga
och fina drag, den schizoida. De båda typerna tyckas vara
företrädda i ungefär samma omfattning ocli detta också inom de olika
kategorierna, om än lärda, skalder och konstnärer synas visa större
tendens till själfull magerlagdhet än handlandets och det
praktiska livets män. I själva verket äro våra invanda föreställningar
om yrkestyper falska och överdrivna, när vi ej röra oss på det
subalterna planet. Som fänrik var väl den unge Helmuth von
Moltke en preussisk officer med
stram och elegant militär stil,
och som student har måhända
Theodor Mommsen tett sig
bur-schikos. Under sina mogna år,
då de hunnit formas av tankens
mödor, liar fältherren och den
lärde nått fram till samma
uttryck av andlig koncentratlon
och av den beslutsamhet som
genomför ett stort verk, vare
sig det heter 1870—71 års krig
eller Römische Geschichte. Både
de lärde och de stora krigarna
ha ofta den tungsinta,
grubblande blicken såsom ett tecken
på sin gemensamma tyska
arvedel. Endast 1800-talets och
1900-talets stora ingenjörer och industriherrar, en August Borzig, en
Alfred Krupp, en Werner Siemens, en Gottlieb Daimler har den
lugna, av dröm och grubbel ostörda blick, som fattar det
omedelbart reala i sikte. »Das Volk der Dichter und Denker» — den slitna
frasens sanningshalt blir verkligen levande för en, då man ser
dessa tyska anleten i en lång rad. Ett folk som diktat och tänkt,
emedan det måste vinna klarhet över en tillvaro som av yttre och
inre grunder ofta var mera kvalfullt förvirrad för det tyska folket
än för de flesta andra folk, och som nästan alltid diktat och tänkt
i nöd och ångest.
Den tyska konsten har från förstone gärna fångat detta drag
hos nationens yppersta. Henrik IV i den romanska
handskriftsminiatyren sitter i sin kejserliga ståt med dyster blick under
diademet, Rudolf av Habsburgs gravsten i Speyerdomen visar dragen
135
10 — 3779. Svensk Tidskrift 1937.
Werner Siemens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
