Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Näringslivet och staten. Av Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Hildebrand
dagsmannauppdrag kunna utan vidare skapa dugliga
näringsidkare i statsdrift, begår man ett farligt misstag. Statens kontroll
över sina tjänare blir vanligen blott formell, och det är en formell
oansvarighet, som statens ämbetsmän i första hand sträva efter.
Den som i en ömtålig situation tager ett djärvt initiativ, får
riskera att misslyckas, och utsikten härtill gör, att en
statstjänsteman i regel ej blir lika initiativrik som den i enskild tjänst
anställde. Professor Heckscher uttalar sig härom, ehuru rätt
varsamt. »I vad mån staten skall kunna visa den smidighet i att rätta
sig efter tillvarons mångahanda förändringar», skriver han, »som
den individuellt och privat ledda ekonomiska verksamheten
faktiskt har lagt i dagen, är i denna stund omöjligt att säga.
Misstagen måste efter ali rimlig beräkning få mer vittgående
konsekvenser vid en ledning som är gemensam för hela näringslivet än
vid individuell näringsverksamhet, och de ryska erfarenheterna
bestyrka denna på förhand ganska givna slutsats.» Författaren
tillfogar, att det icke är teoretiskt uteslutet, fastän efter hans
mening osannolikt, att misstagen kunna bliva färre.
Man kan svårligen tänka sig, att under en utbredd socialisering
statsverken komma att göra tillräckligt vittgående
marknadsundersökningar och därefter rätta sina handlingar. Inom det
privata näringslivet förefinnes en stark strävan hos ett stort antal
anställda att tänka ut nya uppfinningar, och experiment
verkställas i stor omfattning. Med övervägande formell kontroll efter ett
förstatligande torde allt detta komma att minskas i oroväckande
grad. Heckscher framkastar också den allvarliga frågan, om icke
vad vi kalla den ekonomiska utvecklingen mer eller mindre
kommer att avstanna, när konkurrensen icke stimulerar till
anpassning och nyskapning. Och professor Gustav Cassel framhåller i
en artikel i tidskriften »Sunt förnuft» den fria prisbildningens
oerhörda betydelse. En fara ligger även däri, att staten anser sig
nödsakad att anlägga sociala synpunkter på näringslivet av sådan
art att fallfärdiga företag hållas uppe av hänsyn till de anställda.
Enligt min mening bör staten förvisso genomföra sociala reformer
och bringa hjälp till distrikt, där omkastningar av
förvärvsmöjligheterna skapat särskilda svårigheter. Men man bör skarpt
isär-hålla sociala och ekonomiska moment vid skötseln av näringarna.
Spörsmålet om statsingripandets utsträckning över oavbrutet
nya delar av näringslivet har således en djupt allvarlig prägel.
Det synes fördenskull vara ej blott önskvärt utan även nödvän
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
