Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialistisk och annan historieuppfattning
den nyss behandlade. Det faller in under den ekonomiska
historieuppfattningen att anse munkordnarnas verksamhet bestämd av
deras möjlighet att disponera över inkomster och materiella
tillgångar av sådana slag som tillät dem att realisera Benedikts,
Bernhards eller Franciskus’ avsikter eller vad som helst annat;
men den ekonomiska historieuppfattningen i denna mening kräver
icke att munkarna helt och hållet skulle ha varit inriktade på
materiellt förvärv. Gränsen mellan mål och medel är visserligen ej
alltid lika lätt att draga som i detta fall, och därför kommer man
ofta oundgängligen in också på en verklig historisk materialism
när man diskuterar den ekonomiska historieuppfattningen.
Nästa fråga gäller då, vilken roll man vill tillmäta de materiella
medlen som bestämmande för historiens gång. Om den ekonomiska
historieuppfattningen helt enkelt skulle innebära att dessa medel
alltid utövat ett stort — eller till och med mycket stort —
inflytande, så förefaller det nästan självklart att uppfattningen måste
vara riktig, ty människors förmåga att disponera materiella
medel för alla olika ändamål kan endast i ett Schlaraffenland undgå
att påverka deras handlingssätt i djupgående grad. Striden
uppstår först när man påstår att denna faktor, de materiella medlen,
produktionsmetoderna eller förvärven, ha utgjort enda orsak till
historiens totala förlopp. Jag skulle tro att detta är den betydelse
vari ordet materialistisk historieuppfattning vanligen tages av
sina anhängare, och det är den jag här närmast skall diskutera.
Om personer som säga sig vara anhängare till denna åskådning
tolka den på ett annat sätt, så är det icke vidare än att de
kunna gå förbi de invändningar jag i det följande har att
framställa. Det är nämligen just ur synpunkten av en sådan,
enhetlig eller ensidig historieuppfattning som jag skall diskutera
ämnet.
Å andra sidan är det uppenbart och erkänt att frågan icke kan
gälla den närmaste orsaken, causa proxima, men väl den yttersta
orsaken, causa remota eller causa causans. Ty alla erkänna, efter
vad jag tror, att det råder en växelverkan mellan alla sidor av
samhällslivet och att det därför kan förekomma resultat som
närmast bero på ideella, politiska, juridiska, religiösa eller andra
inflytelser. Men den av mig diskuterade uppfattningen kräver, att
om man följer dessa inflytelser tillräckligt långt tillbaka, så
upp-lösa de sig i uteslutande ekonomiska faktorer.
Det kan vara lämpligt att belysa problemställningen med ett
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
