Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eli F. Heckscher
något mindre krasst uppfattad förefaller ståndpunkten oförenlig
med ganska elementära fakta. Föräldrar identifiera sina barns
välfärd mer eller mindre med sin egen. En filantrop kan vara
beredd att handla lika effektivt eller lika hänsynslöst för ändamål
som icke tillskynda honom några materiella fördelar som för sina
egna nöjen eller njutningar. Detsamma kan vara fallet med en
stat; exempelvis de engelska abolitionisterna med Wilberforce i
spetsen gjorde slaveriets och slavhandelns avskaffande till ett
engelskt intresse lika mycket som någonsin förvärv av råvaror
eller marknader. Det finns ingen objektiv anledning till att
människor skulle känna mindre glädje eller tillfredsställelse över —
mindre skulle söka sin njutning i — vad som är nyttigt för andra
än i vad som bereder dem själva materiella resultat. Ja, man kan
gå ännu längre och säga att det — tyvärr — icke föreligger någon
orsak till att människor skulle glädja sig mindre åt att skada
andra än åt att göra egna förvärv. Den som har sett vad
exempelvis national- (dier rashat betyder kan icke komma ifrån att
detta är en skrämmande verklighet. När man avvisar
materialismen, i den nu antydda meningen, som allmän historieförklaring,
så ligger häri alltså icke på något sätt en idealisering av
människan eller staten, utan endast ett uttryck för uppfattningen om
den mänskliga motivskalans mångfaldighet.
Det blir emellertid en annan innebörd i den materialistiska
historieuppfattningen om man, i stället för att hänföra den till de
mänskliga behoven eller målen, fäster sin uppmärksamhet vid
medlen. Det kan då lika mycket bli tal om de mest ideella,
vetenskapliga eller religiösa syften som om de rent fysiologiska eller
materialistiska. Om man tolkar beteckningen i denna mening, är
uttrycket emellertid i verkligheten icke väl valt. Det bör i så fall
hellre heta ekonomisk historieuppfattning, och i engelsk litteratur
har denna konsekvens i allmänhet dragits, så att man talar om
»the economic interpretation of history». I så fall gäller det
frågan, huruvida det avgörande för människors handlingssätt är det
val av materiella medel som de träffa, för att nå alla sina många
olikartade mål. För att få någon viktig innebörd häri måste man,
såvitt jag kan förstå, hålla fast vid att de medel det gäller skola
vara de materiella; ty om man utsträckte frågan till att gälla
täckning av behoven med medel av alla slag, så bleve påståendet
så pass självklart att det knappast vore värt en diskussion. Låt
mig ta ett exempel på skillnaden mellan denna konstruktion och
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
