Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gammalsvenskbyborna i Sverige. Av G. Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gammal svenskbybor na i Sverige
familjsgårdar, och utarrendera dem till lämpliga svenskbybor
under en viss uppfostringstid. Sedan denna gått till ända ocli
vederbörande visat sig på allvar vilja bli en stabil svensk bonde,
fick varje arrendator köpa sin gård, varvid köpet finansierades
dels genom en gåva av Stiftelsen och dels genom egnahemslån.
Under senare år, sedan byborna acklimatiserats och blivit
tillräckligt erfarna, har man kunnat låta byborna själva välja och
med Stiftelsens biträde direkt köpa sina gårdar. För att byborna
ej skulle känna sig för ensamma oeh främmande, koncentrerades
bosättningen till två huvudområden, nämligen Gotland och
trakten kring Jönköping.
Sedan Canadafarare och Ryssland sfär arc utgallrats, har
bosättningen i Sverige kunnat fortgå i lugn ocli jämn takt. Denna
takt har i huvudsak bestämts av den tid, det tagit att uppfostra
byborna till självständiga jordbrukare saint delvis även av
penningtillgången. Vid jordköp ha ju Stiftelsens pengar blivit bundna
och endast genom försäljning till byborna blivit frigjorda till
användning för nya förvärv.
Varje arrendator har måst noggrant följas, instrueras och
studeras. Även hustrurna lia måst läras svenska seder och bruk.
Alla veta, att hustrun är en mycket viktig faktor i ett
småbrukar-hem. Var och en, som har erfarenhet av vad det vill säga att
uppfostra kolonister, vet också, att forcering medför fara för
misslyckande, ocli det var dubbelt vanskligt i detta fall, där man hade
dels bybornas säregna psyke och dels allmänhetens skarpt spända
uppmärksamhet att räkna med.
Verksamheten kom att startas i en besvärlig nedgångstid för
jordbruket. De flesta egendomarna köptes, innan ännu
egendomsvärdena börjat sjunka, och de sjunkande prisen på
jordbruksprodukterna voro ägnade att sprida missmod bland de nyvordna
arrendatorerna. Men omslaget i den svenska jordbrukspolitiken
kom i grevens tid och återgav svenskbyborna tillförsikt och
förtröstan på framtiden.
Redan närmaste fardagen efter bybornas hitkomst, sålunda den
14 mars 1930, hade man med den under tiden ordnade insamlingen
skaffat möjligheter att placera ut arrendatorer på 17 st. gårdar
och hösten samma år på ytterligare 20 gårdar. Köpen fortsattes
under de påföljande åren och sammanlagt inköptes ett nittiotal
gårdar för svenskbybornas räkning. Så gott som alla dessa gårdar
ha även numera med äganderätt förvärvats av sina arrendatorer,
103
8 — 3779. Svensk Tidskrift 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
