Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 17 januari 1937 - Presidentvalet i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
ställande av dragande presidentkandidater förstärka representationen.
Såväl IKL som samlingspartiet ha nominerat den nuvarande
presidenten Svinhufvud. Dock gingo dessa partier ej i valförbund, och
samlingspartiet ha,r försökt dölja sitt deltagande i valet genom
bildandet av ett valförbund »utanför partierna», genom proklamerande
av presidenten Svinhufvud som »hela folkets kandidat» o. s. v., men
förklädnaden har varit ytterst genomskinlig. Framstegspartiet har
uppställt förre presidenten K. J. Ståhlberg, som med endast två röster
blev slagen av Svinhufvud 1931, och med vars mycket högt skattade
namn detta lilla mellanparti hoppats inhösta stora vinster. Agrarerna
lida brist på ledare. De ha nominerat statsminister Kallio, men
dennes brist på åtminstone yttre förutsättningar för ämbetets skötsel har
väckt betänkligheter i vida medborgarkretsar. Partiledaren Tanner
är socialdemokraternas kandidat, medan svenska folkpartiet gått till
val utan något eget namn; inom dess valförbund finnas anhängare
såväl av Svinhufvud som av Ståhlberg.
Elektorsvalet har utfallit så att Svinhufvud erhållit 84 mandat (66
från samlingspartiet och 18 från IKL), Ståhlberg 40 (38 från
framstegspartiet och 2 från svenska vänstern), Kallio 56, Tanner 96 och
det på Svinhufvud och Ståhlberg splittrade svenska folkpartiet 26
mandat. Resultatet innebär en stor framgång för Svinhufvud, och
även Ståhlberg har fått flera mandat än beräknat; däremot ha varken
Kallio och Tanner inhöstat de väntade framgångarna. Ingen kandidat
får absolut majoritet i den första valomgången. Emellertid kan
man utgå ifrån att socialdemokraterna icke på allvar önska få Tanner
väld. De föredraga säkerligen en centerman, med beräkning att denne
som president låter Tanners och vänsterns inflytande komma till sin
rätt på annat sätt, t. ex. i regeringen. Man kan sålunda utgå ifrån att
socialdemokraterna i andra omröstningen kasta sina röster på en
borgerlig presidentkandidat, men i så fall på vem?
Häri ligger det förestående presidentvalets kanske största
frågetecken. Man kan antaga att socialdemokraterna principiellt ställa
Ståhlberg främst. Mon för dem är det ännu viktigare att hindra
Svinhufvuds återval. Vid senaste regeringskrisen ställde denne
socialdemokraterna i en lägre kategori som medborgare, och vägrade
dem den del i regeringsansvaret, vartill riksdagsvalen kunde
berättiga. Konstellationen i elektorsförsamlingen kan bliva sådan, att
vänstern i andra omgången röstar på Ståhlberg, att dennes
motståndare i tredje omgången heter Svinhufvud samt att agrarerna rösta
på den sistnämnde, vilken då kanske blir väld. Frukta
socialdemokraterna en sådan utgång, kan man mycket väl tänka sig att de kasta
sina röster i andra omgången på Kallio. Han är då väld, ty
socialdemokrater och agrarer lia knapi) majoritet i elektorsförsamlingen.
Fölen dylik politik ha socialdemokraterna även ett annat motiv.
Samarbetet arbetare-bönder är den finländska vänsterns dröm.
Motsättningarna ha visserligen oftast varit stora mellan socialdemokraterna
och agrarerna, men höstens regeringskris medförde ett närmande.
Starka krafter arbeta i denna riktning, och verket skulle krönas med
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
