Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 17 januari 1937 - De akademiska klagoskrifterna - Presidentvalet i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
tes i de fall, där formella felaktigheter eller flagranta misstag vid
bedömningen blivit begångna. Någon enkel matematisk rättvisa står
icke att vinna, hur påtaglig den än kan förefalla den som står mitt
uppe i en påfrestande konkurrens. Vågade man spela på moraliska
strängar, skulle man vara benägen att rekommendera en viss
blygsam resignation. Det är manligare och stoltare att icke tvinga sina
tjänster på vederbörande: skulle dessa tjänster vara omistliga, så
mycket värre för vederbörande! Men en sådan resignation kan icke
nås utan personliga offer. Det finns emellertid icke så få heroiska
naturer, som tagit dessa offer och icke förlorat utan vunnit i aktning.
Det förtjänar nämnas, att universitetsberedningen nyligen i
framställning till Kungl. Maj:t föreslagit en ändring i nu gällande
be-fordringsordning, nämligen att denna rent av skulle föreskriva
samråd mellan de sakkunniga. Man har räknat med att åtskilliga
anledningar till att överklaga borde kunna bortfalla, därest de
sakkunniga kunde enas om en kandidat. Det är icke omöjligt att detta
system skulle kunna leda till en bättre tingens ordning, men det bör
anmärkas att de sakkunnige angående universitetens
befordrings-väsende för icke så länge sedan trots grundliga överväganden ej
vågade föreslå det.
Även om samhällsförhållandena i Finland just nu
synas rätt så stabila, då kommunismen praktiskt
taget dött ut och det Lappobetonade IKL:s inflytande med varje dag
minskats, saknar icke presidentvalet den 1 mars sin betydelse. Enligt
regeringsformen innehar presidenten mycket stora befogenheter, och
i praktiken ha dessa icke lämnats ohrukade; om t. ex. den första
presidenten, Ståhlberg, sades det att han i verkligheten var sin egen
statsminister, och den nuvarande presidenten Svinhufvuds ingripande
i regeringskrisen senaste höst, då han förklarade sig icke komma att
utnämna någon socialdemokrat till medlem av regeringen, lever ännu
i färskt minne.
Elektorerna, 300 till antalet, utses genom proportionella val på
samma sätt som riksdagsrepresentanterna. Själva presidentvalet åter
sker med slutna sedlar utan föregående diskussion. Ifall ingen person
i den första omgången når absolut majoritet i elektorsförsamlingen,
så förrättas en andra omröstning. Om icke heller då någon erhåller
mer än hälften av alla röster, skall en tredje omgång äga rum mellan
de två, som i den andra erhöllo de mesta rösterna; den av dessa som
därvid får flere röster förklaras väld till republikens president för sex
år framåt. Partigrupperingen vid elektorsvalen och i
elektorsförsamlingen brukar vara ungefär densamma som i riksdagen, och i regel
dominera riksdagsmännen bland elektorerna. Partispelet kring
presidentvalet blir i följd härav i stort sett en fortsättning på
riksdagspolitiken.
Till det nu förestående elektorsvalet ha landets partier gått
huvudsakligast enligt samma riktlinjer som till senaste sommars
riksdagsval. Dock har man självfallet utnyttjat möjligheten att genom upp-
79
6 — 3710. Svensk Tidskrift 1937
Presidentvalet
i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
