Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 17 januari 1937 - I opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
tände att antaga statsministerns magnifika erbjudanden att deltaga
i uppgörelserna, även om detta i verkligheten icke betyder något mera
än rättigheten att sätta sitt namn under avgöranden, som träffats helt
utan oppositionsmännens medverkan. Men en dylik eftergivenhet kan
i längden icke leda till annat än socialismens obestridda seger. Om
politiska åsikter och principer betyda något, så kunna de icke överges
endast för husfridens skull, allra minst när det icke är fråga om att
samverka för att uppnå en lösning utan endast om att få skylta bland
faddrarna.
Naturligtvis har oppositionen ingen anledning att sätta sig till
motvärn mot varje regeringsinitiativ. Även en socialistisk regering
kommer, särskilt när dess personuppsättning är så stark som den
nuvarande, helt säkert att föreslå många kloka ocli nyttiga reformer, mot
vilka intet kan vara att invända. Kanske man får hoppas att
regeringen icke heller är ovillig att i åtskilliga ärenden etablera en
verklig samverkan också med utanförstående partier ocli taga hänsyn till
deras yttranden för att kunna uppnå enighet kring sina förslag. Så
mycket bättre, om detta skulle bli regel och icke undantag; men man
får icke göra sig några illusioner. Socialismen i regeringsställning
måste föra socialistisk politik, och till en sådan ha folkpartiet och
högern ingen skyldighet, icke ens någon rättighet att lämna sin
medverkan.
I längden kan också saklig kritik och opposition få rent praktisk
betydelse. Det är icke länge sedan högerns positiva försvarsyrkanden
utdömdes och hånades såsom blott demonstrationspolitik. Särskilt
betecknades det såsom hart när omoraliskt att kräva förlängning av
värnpliktstiden. Tack vare dessa initiativ fanns det dock en grundval,
när även andra började förstå att försvarskrafter och
värnpliktsutbildning behövde förbättras. Det är under sådana omständigheter mer
än likgiltigt, vem som tar åt sig hedern av reformen. De borgerligas
sparsamhetskrav ha vid riksdag efter riksdag fått förklinga ohörda.
Men tyvärr varder nog den dag kommande, när statsfinanserna bli något
mindre lättskötta än nu. Regeringen har likaledes tills vidare
befunnits ur stånd att stävja sina anhängares lust att driva utrikespolitik
på egen hand. Den kritik som kommer från borgerligt håll är dock
ett stöd för socialdemokratiens måttfullare element och kan inför
utlandet något minska de olyckliga verkningarna av den radikala
pressens utgjutelser. Exemplen skulle kunna mångfaldigas.
Skall oppositionen kunna lösa sina uppgifter ocli därmed även skapa
sig möjlighet att i framtiden bli något annat och mera än endast
opposition, fordras framför allt två saker: arbetsvilja och
strids-glädje. Den får icke förtröttas i sina ansträngningar, icke försumma
att utreda vad regeringen lämnat obeaktat, att söka planlägga där
regeringen förfarit planlöst, att inför varje misstag av de ledande
fråga sig: hur skulle vi ha gjort? och ej minst: hur skola vi kunna
reparera detta, när vårt tillfälle kommer? Men lika viktigt är det att
icke tappa modet. Det finnes intet skäl att känna sig tyngd av andras
ansvar, och det vore väl om högerns och folkpartiets riksdagsmän
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
