Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Historiska porträtt. Av Bertil Boëthius - En dialog om friheten. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
satser. Det principiellt konservativa parti, Hartmansdorff skapat, fick
genom den av Hazelius utgivna Svenska tidningen ett verkligt
publicistiskt centrum. Diir gjorde också Hazelius sin utåt mest
framträdande insats, då han från allmänna konservativa synpunkter men
också med en särprägel av militär ansvarskänsla inför härens
ineffektivitet bekämpade Oskar I:s politik under Krimkriget. Heckscher
ger av dessa och andra frågor en klar, lättflytande framställning, som
lyckligt förenar det biografiska syftet med mångsidig orientering i
politik, idéhistoria och tidsmiljö. Framställningen förmedlar också
ett omedelbart intryck av Hazelius’ livliga, lättrörliga temperament,
som skänker en icke alltid vanlig friskhet åt hans person och arbete.
Bertil Boethius.
EN DIALOG OM FRIHETEN
Kontroversen mellan frihet och lag har genom diktaturtankens
seger i flera moderna stater bragts i ett nytt läge. Eller kanske
rättare i ett läge, som man trodde tillhörde det förflutna. Är
friheten värd att man till dess beskydd korar en tyrann!
Frågeställningen är antikens. Plutarchos försäkrar — på tal om de stora
härskarna under Siciliens glanstid — att det oskattbaraste
bålverket mot anarki och för frihet är en »tyrannos», en envåldshärskare,
tänkt såsom en statens oegennyttiga herre och tjänare. Mot en sådan
fanns, därest han missbrukade sin makt, intet annat rättsmedel än
tyrannmordet, som både i dikt och filosofi framställdes såsom högsta
medborgarplikt. Vårt borgerliga samhälle har stegrade behov på allt,
utom på friheten. Hellre fullständig kapitulation än tyrannmord.
Antiken fylldes av spänningen mellan attraktion och repulsion
inför tyrannväldet, eller vad vi kalla diktatur. En nyare tid liar trott
sig kunna finna en lösning i utvecklingstanken. Envåld shär skar en
kan ju uppfattas som ett led i fortsatt utveckling mot ett ideal av
lagbunden frihet. Statsauktoriteten skulle utvecklas och förvandlas
till ett medel för den enskildes frihet, och man tänkte då mindre
dennes maktutövning utåt än på innehållet av hans rättssfär. leke
materiella förmåner utan personlig utveckling blev innebörden i
1800-talets frihetskult. Stuart Mill gav uttryck åt en hel tidsriktning, när
han i sitt arbete om friheten satte som samhällets mål att giva full
frihet åt den mänskliga naturen att utveckla sig i otaliga varandra
korsande riktningar, och identifierade denna frihet med samhällets
egen maximala fördel. Den ekonomiska motsvarigheten till denna
frihetslära var: bort med alla hinder för enskilt initiativ i näringsliv
och medborgerlig verksamhet. Den tanken tycktes predestinerad att
erövra världen.
Varför blev den så kortlivad? Om ett samhällssystem skall dömas
efter sina ekonomiska följder, har väl aldrig ett tidevarv fått en så
handgriplig bekräftelse på sin ändamålsenlighet som 1800-talets i vår
världsdel. Men vinden har vänt sig. Det gamla systemet är på av-
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
