Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Litteratur - Sveriges ekonomiska historia. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varorna blev delvis andra än under den föregående perioden. Sida
vid sida med dessa förändringar och på många olika sätt förknippad
med dessa, skedde en genomgripande anpassning efter
»statshushållningens nya uppgifter» under stormaktstiden, och en ny
näringspolitik, merkantilismens, bryter igenom.
Men med hela denna märkliga utveckling är det alltfort
jordbruket och boskapsskötseln som försörjer befolkningens vida
övervägande massa, och fortfarande med hjälp av de uråldriga metoderna:
det nya som kommer till, är finnkoloniseringen och de stora
herrgårdsbildningarna, säterierna, och om dessa senare anser Heckscher,
att ej ens där någon mera markant förändring av jordbrukstekniken
ägt rum. De kraftiga förändringarna inom 1600-talets bergshantering
böra ej komma oss att glömma, framhåller han, att inom de
verkliga huvudnäringarna oföränderligheten »var det karakteristiska för
situationen». Ännu på 1600-talet kan livet i småstäderna, vilkas antal
under denna period målmedvetet ökas, återspeglas i en så
betecknande detalj som att några lösgående svin till stadsbornas stora
bekymmer böka upp Stortorget. Det sker stora omvälvningar i de
svenska böndernas liv på 1600-talet, men de ligga på ett annat plan
än jordbrukets allmänna metoder.
Heckscher har ägnat dessa omvälvningar uppmärksamhet i
översikter över folkmängds- och bebyggelseförhållanden samt
välståndsutvecklingen (den senare frågans läge antydd ovan), och han
markerar missväxternas och sjukdomshärjningarnas stora betydelse. I
detta sammanhang upptas också till diskussion den roll som krigen
spelat för folkmängden, särskilt då under Karl XII:s tid, där det
med hjälp av det senare 1700-talets statistiska material är möjligt att
nå resultat, som synas ofrånkomliga; Heckscher sammanfattar: det
diskuterade materialet tyder på »att något stort manfall i själva stora
nordiska kriget icke kan ha förekommit, och att detta särskilt är
osannolikt i fråga om krigets senare del».
De utåt mest påtagliga förändringarna i de svenska böndernas läge
under 1600-talet äro emellertid de som sammanhänga med först
godsavsöndringarna och senare reduktionen — det svenska bondeståndets
stora kris och dess övervinnande; och Heckscher har gett en
utförlig och ytterst fängslande framställning av dessa frågor, med
genomarbetande av förut känt material och med framdragande av nytt.
Denna framställning är av stort intresse och skulle förtjäna en
särskild diskussion; men det är tyvärr omöjligt att här närmare
redogöra för hans tolkning av dessa händelseförlopp och för hans
uppfattning av Karl XI:s återgång till ett ålderdomligare
statshushållningssystem, med övergivande av den tidigare stormaktstidens
försök att komma till rätta med »statshushållningens nya uppgifter.»
Dessa utomordentligt betydelsefulla händelser studerar man
emellertid med fördel i Heckschers verk, liksom hans instruktiva redogörelse
för hur under och närmast efter reduktionen nya adliga godskomplex
växte fram, en företeelse som på ett intressant sätt belyser »något
ofta förbisett, nämligen att just tider av stora ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
