Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Litteratur - Sveriges ekonomiska historia. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är omöjligt att dröja vid förf:s många undersökningar av olika
sidor inom 1500-talets ekonomiska liv, vid penning- och
kreditförhållanden, vid den stora prisrevolutionens återverkningar på Sverige,
enligt Heckschers mening på allvar märkbara först vid sekelskiftet,
vid den ekonomiska politiken, Vasatidens »försörjningspolitik». Det
är dock värt att fästa uppmärksamheten vid en sida av denna
försörjningspolitiks betingelser, som mången gång gör dess utslag fullt
begripliga och möjliga att inordna i ett större sammanhang: dess
intima förbindelse med den utrikespolitiska situationens skiftningar
och frågan om rikets försvar.
Om landet vid 1600-talets början importerade salt, humle och kläde,
exporterade det till gengäld smör och andra fettämnen, hudar och
skinn, trävaror och tjära samt koppar och järn. Heckscher påpekar
träffande, att medan förändringen till våra dagar varit mycket stor
beträffande importen, gäller detta i mindre grad om exporten: »långt
mer än på importsidan gäller det i fråga om exporten ganska
ofrånkomliga grundföreteelser i svenskt näringsliv». Redan under
1500-talets senare del märkes en ökning i järnets och förhållandevis än
mer kopparens andelar i utförseln. Ett nytt avsnitt av det
ekonomiska epos, som vi här ha möjlighet att följa, tar därmed sin
början: Sverige vinner sin första betydande ställning som exportör av
metaller. Det börjar en ny tid med 1600-talet: Sveriges isolering
brytes, hushållningen kommer under internationell påverkan, som
Heckscher uttrycker saken. Sverige träder ut i europeisk storpolitik och
europeisk hushållning. Hela denna process kan nu studeras i
Heckschers mäktiga statistiska bilagor.
Sveriges stormaktsställning möjliggjordes ekonomiskt framför allt
genom dess tillgång på järn och koppar, vilka under 1600-talet
utgjorde den vida övervägande delen av landets export. De starkt
stigande kopparpriserna vid århundradets början gynnade en forcerad
produktion, och under många bekymmer och svårigheter från de
styrandes sida lades kopparen delvis till grund för de långa krigsårens
ekonomi. Nya tekniska procedurer, införda under 1600-talets förra
del, praktiserades inom bergshanteringens olika grenar, en ström av
utlänningar gick till Sverige — där de i regel snabbt
nationaliserades — och det var i stor utsträckning dessa som släppte till
behövligt kapital. Härtill kom av allt att döma stor kreditgivning direkt
från utlandet; det finns ett uttalande från auktoritativt håll, som
Hecksclier citerar: Sverige kan ej »komma fort i sin handel utan
holländarnas kredit, som i Sveriges bergsbruk och fast alle svenskes
näring så äre intresserade, att commercierna lika som med deras
penningar drives». Det är omöjligt att här gå in på alla de märkliga
problem som sammanhänga med denna process, och det må endast
antydas, att Heckschers behandling av »kapitalanskaffning och
företagsorganisation» utgör ett av de mest fängslande avsnitten i boken,
vilket skulle kunna ge anledning till många instruktiva jämförelser
med senare tiders ekonomiska liv. — Utrikeshandelns förskjutningar
vittna hur allt lades om, proportionerna mellan importen av de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
