Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 14 november 1936 - Rexismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
nisationerna, Fédération des cercles catholiques, liade samlats i
Courtrai till sin årliga kongress, där Degrelle oväntat uppträdde
med ett tal, som skulle göra honom känd av var man. Han vände
sig med den största våldsamhet mot de äldre katolska politikerna,
icke minst mot kongressens egen ordförande, minister Segers, sade
dem att de förlorat ungdomens förtroende, att deras förhållande till
storfinansen var det skummast tänkbara, att de borde lämna plats
för yngre, moraliskt högre stående personer. Tonen i talet framgår
exempelvis av att en namngiven, känd politiker karakteriserades
som ett »excrément vivant».
Degrelle begagnade sig av sin nyvunna ryktbarhet för att rikta
ytterligare angrepp mot det katolska partiets koryféer och särskilt
deras förbindelser med storfinansen. Landets ledande skikt döptes
till »les pourris»; smädenamnet »bankster» är ett annat prov på
Degrelles oförnekliga styrka i invektivet. I sin egen press, i pamfletter
och på talrikt besökta möten — Degrelle är en ypperlig folktalare —
fortsatte han sin kampanj mot »hyperkapitalismen» och det politiska
livets korruption.
Hans angreppspunkter visade sig skickligt valda. Ett halvt dussin
av honom utpekade politiker förklarade sig ämna lämna det
politiska livet. Det katolska partiet införde stränga restriktioner på
de katolska parlamentarikernas rätt att sitta i bolagsstyrelser o. d.
Dessa framgångar och den oerhörda anslutning, Rex erhöll icke
minst från ungdomen, förmådde Degrelle att även deltaga i valet
till parlamentet. Valkampanjen fördes efter samma linjer som
striden mot katolikerna. Angreppspunkter funnos t. ex. i de stora
skandalerna i den socialistiska Banque helge du travail och det katolska
Boerenbonds bank, där ett antal politiker komprometterats. Någon
vecka före valet inträffade en för dess utgång viktig händelse. Den
redan nämnde Segers hade stämt Degrelle för ärekränkning och
fordrat ett ansenligt skadestånd. Utslaget i målet, som följts med
passionerat intresse i hela landet, blev sensationellt: domstolen i Bruxelles
icke bara frikände Degrelle utan tillät sig även att i utslaget klandra
Segers ekonomiska transaktioner. Vid valet erhöll Rex drygt */«
miljon röster och 21 mandat. Samma dag förklarade Degrelle den nya
valkampanjen öppnad. I lians plan ingår nämligen att föra en
fortsatt, våldsam kampanj mot regering och parlament för att snarast
möjligt framdriva nyval och åter nyval, till dess landet har givit
honom majoritet. Intill den dagen skulle partiet förbli i opposition ocli
i oberoende av andra partier. I höst har Rex dock ingått ett slags
allians med frontisterna.
Flamländarna, vilkas ställning tillfälligt försvagades under kriget
på grund av deras tvetydiga hållning vis à vis tyskarna, ha under
20-talet vunnit en del betydande framgångar, så exempelvis ett
eget universitet. Den belgiska nyorienteringen på det
utrikespolitiska området torde ej minst vara att betrakta som en eftergift, om
inte direkt åt frontisterna, så dock åt den flamländska opinionen, hos
vilken den nära förbindelsen med Frankrike aldrig åtnjutit större
737
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
