Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Litteratur - Den utländska mytbildningen kring den svenska krispolitiken. Av R. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
f. ö. skyndat sig att utgiva i svensk översättning bland Statens
Offentliga Utredningar (1935: 51). Det tråkiga är emellertid, att mr.
Butler för det första icke uppvisat kausalsammanhanget mellan den
kraftiga nedgången i arbetslöshetssiffrorna å ena sidan och de
under budgetåret 1933/34 i försvinnande liten skala bedrivna
beredskapsarbetena å den andra sidan; för det andra har han gjort sig
skyldig till en del missförstånd i fråga om anslagsposterna och
uppenbarligen tolkat vissa siffror, som avse av riksdagen anvisade
medel, som om de vore utbetalda. Skillnaden blir avsevärd, enär ju
anslagen i flertalet fall ingalunda visat sig komma till användning,
så snart som beräknats, utan först långt senare — för övrigt i ett
starkt förbättrat konjunkturläge, varigenom dessa arbeten helt
enkelt tendera att bli permanenta.
En sak kan även i de utländska undersökningarna av den svenska
krispolitiken anses vara tämligen oomstridd och till full evidens
fastslagen, nämligen att själva konjunkturomslaget inträffade oberoende
av de speciellt socialdemokratiska åtgärderna. Att dessa senare och
framför allt de allmänna arbetena däremot sannolikt haft en icke
oväsentlig inverkan på gestaltningen av de två sista årens inhemska
högkonjunktur, måste likaledes anses styrkt. En helt annan fråga
är emellertid, huruvida denna uppskruvning av högkonjunkturen
får anses vara till gagn för landet eller ej. Detta kan emellertid icke
i närvarande stund avgöras, utan bedömningen därav måste anstå,
till dess att frukterna av denna politik hunnit till fullo utmogna.
En i ögonen fallande sak är vidare, att intresset för de
penningpolitiska problemen under de sista åren trängts i bakgrunden och
fått ge plats åt framför allt de med finans- och arbetslöshetspolitiken
sammanhängande problemen. Om den svenska penningpolitiken
under krisen har inom landet rått en sällspord enighet, dess verkningar
uppfattas allmänt såsom gynnsamma, och i överensstämmelse med
ordstävet har hälsan tigit still. Under de senaste veckorna har
emellertid intresset åter begynt att kretsa kring detta problem. Detta
får icke uteslutande uppfattas såsom en blott reflexverkan av det
gamla guldblockets sönderfallande, ehuru redan denna omständighet
i och för sig — såsom bl. a. med fog framhålles i slutorden i Brinley
Thomas’ bok — kan ge upphov till vissa bekymmer för den svenska
ekonomien och enkannerligen för vår export. Till den
uppmärksamhet, som börjat ägnas valutafrågan, ha nämligen framför allt
bidragit mera interna orsaker. Den fortsatta rikliga
betalningsmedelsförsörjningen, som redan nu tangerar krigsårens högvattensmärke,
är en företeelse som icke kan undgå att väcka betänkligheter. Den
reflexionen ligger nära till hands, att en penningpolitik, som syftade
till att befrämja näringslivets återhämtning från en förlamande
depressionsprocess och vilken av allt att döma på ett förtjänstfullt
sätt också fyllt denna sin uppgift, icke utan vidare kan anses vara
den lämpligaste även i en utpräglad högkonjunktur sådan som den
731
51 — 36685. Svensk Tidskrift 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
