Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9
- Hur skapas demokratiens »statsvilja»? Av Gunnar Svärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HUR SKAPAS
DEMOKRATIENS »STATSVILJA»?
Av fil. kand. GUNNAR SVÄRD, Göteborg
Det är en gammal erfarenhet, att de hantlangare, som äro
sysselsatta med att göra påtaglig verklighet av en uppfattning om
bästa sättet att frälsa världen, kategoriskt avvisa varje diskussion
om sin uppfattnings reella innebörd. Så var förhållandet med de
olika kristna varianternas predikare, så med nykterhetsrörelsens
milda apostlar, så med arbetarrörelsens stadiga agitatorer. Den
senare rörelsen bjuder för övrigt ett utomordentligt gott exempel
på den innehållsförändring, som plägar känneteckna övergången
från kämpande till allenarådande kyrka. Tesen för
socialdemokratiens unga, rättfärdighetstörstande kämpar var ett ortodoxt
tillsnört system, där individen var en partikel. Trosinnehållet hos
dagens medelålders statsråd är betydligt mera diffust, en allmän
välvilja mot folket och en stark tilltro till möjligheterna att med
en kaskad av reformer lyckliggöra större delen av det. Underlåter
man att betvivla denna generella välviljas betydelse och ledarnas
visdom och personliga mission, kan man praktiskt taget förneka
varje detalj av lärosystemet, ja, t. o. m. utan risk hissa den
teoretiska rebellflaggan, d. v. s. blott det sker i studiecirklar eller
annorstädes, där det icke verkar förvillande på väljarskarorna.
Tidskriften »Tiden» är ett organ, där en begåvad partimedlem utan
att riskera sitt mandat kan koka soppa på Marx och Fichte med
tankar ur Boströms statslära som oststänger.
Det demokratiska evangeliet ansågs för några år sedan ha
definitivt segrat. Efter världskriget, vars uppgift som bekant var
att utbreda sagda evangelium, hade korsriddarna från Paris,
London och Washington det nöjet att se en genomdemokratiserad
värld för sina siarögon. En och annan svart punkt hade väl den
ur sanningens brunn uppstigna mänskligheten i sitt nytvagna
anlete, men det gick alltid att förklara. I värsta fall fanns det ett
uttryck, som hette »mogna för demokratien», och mogna voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0637.html
