Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Olympiadens facit. Av E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
rulla, helst som den svenska truppen icke gynnades av turen. Likväl
kvarstår som facit av Sveriges deltagande, att den svenska idrotten,
mätt efter olympiska mått, förlorat sin stormaktsställning. En sådan
kan ej byggas huvudsakligast på en idrottsgren, brottning, utan
måste vila på bredare fundament. Tidigare ha vi liksom ursäktat
våra ringa framgångar i spelens huvudtävlingar, den fria idrotten,
genom att hänvisa till vår allsidighet, men våra insatser i Berlin ha
tydligt visat, att denna allsidighet ej längre existerar, åtminstone ej
i den utsträckning som vi intalat oss. Vår allsidighet är ej större än
de flesta med oss jämförliga europeiska länders. Liksom dessa ha vi
våra specialiteter och våra svagheter. I Berlin framträdde dessa
svagheter alldeles för starkt — vi tänka härvid särskilt på simning,
fotboll och rodd, vartill kom den oväntat starka tillbakagången i en
del militära idrottsgrenar. Åtskilliga »poänggivande» grenar, såsom
frigymnastik, bancykel och tyngdlyftning, odlas dessutom icke alis i
Sverige eller åtminstone blott drivhusmässigt; att mer eller mindre
hermafroditisk damidrott dessutom ej framdrives hos oss är en
verklig välsignelse. Hur mycken besvikelse friidrottsmännens
resultat än utlöste under spelens första vecka, då folkets optimism ej
hunnit dämpas och pressens löpsedlar ännu firade orgier i knappast
oavsiktligt bedrägliga rubriker, framstå deras prestationer vid lugnare
eftertanke och särskilt mot bakgrunden av Sveriges glanslösa andra
vecka som solida, utan ali jämförelse överlägsna tidigare svenska
insatser, om hänsyn tas till den stegrade konkurrensen.
Den svenska optimismen hade — som vanligt frestas man säga —
varit för stor. Det bör emellertid räknas den stora svenska
idrottstidningen till förtjänst, att den varnat för rosenröda förhoppningar
och vad den fria idrotten beträffar i stort sett träffat rätt i sina
förutsägelser. Erfarenheten. från tidigare spel har måst lära oss, att
ungefär blott en av tre förhoppningar går i uppfyllelse och att
missräkningarna öka, ju större motgångarna i början varit, ty dessa
deprimera truppen; uppenbarligen hade i år en viss nederlagsstämning
snart spritt sig på sina håll i svenska truppen, vilket ej kan förundra,
så starkt som idrotten bygger på kamratskap och idrottsmännens
deltagande i varandras med- och motgång. Erfarenheterna av
olympiaderna som de få glädjeämnenas och de många
missräkningarnas fest funnos dock icke hos en del tidningar vid redigerandet av
löpsedlarna: sällan lia väl så många skinn sålts innan björnarna
varit skjutna som under olympiadens första hälft. Även
radiomännen bidrogo ibland till förhandsglädjen på ett föga sakkunnigt eller
föredömligt sätt; vad skall man säga t. ex. om en sådan
npplysnings-tjänst som att Thofeldt dagen före moderna femkampens terränglopp
sades i morgon kämpa om guldet, då var och en, som hade minsta
kännedom om artilleriofficerens svaga löpförmåga, med användning
av enkel addition kunde räkna ut att lians utsikter att överhuvud
komma på prislistan voro högst problematiska. Visserligen avstod
man visligen under andra veckan från att lättsinnigt profetera, men
ali saiigvinism hade redan hunnit knäcka de icke initierades intresse
595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
