Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Statsfinanser och skattepolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Statsfinanser och
skattepolitik.
Den 28 augusti.
Den av årets riksdag fastställda budgeten för 1938
—37 ger vid en flyktig granskning ett starkt
intryck av statsfinansiell soliditet. Trots betydligt ökade utgifter har
det varit möjligt att icke blott balansera den nu aktuella budgeten
utan även att göra mycket betydande avskrivningar på krislån och
lånemedelsförluster av olika slag. Det totala avskrivningsbehovet
vid ingången av budgetåret 1936—37 beräknades till 411,5 milj. kr.
Härav utgjorde 116,5 milj. kr. den ännu icke avskrivna resten av de
s. k. krislånen, d. v. s. de icke räntabla låneutgifterna för
arbetslöshetshjälpen och de statliga arbetsföretag, som i
»konjunkturstimulerande» syfte igångsattes under den senaste krisen. En ännu större
post utgjorde emellertid den oräntabla delen av statens järnvägars
lånekapital, beräknad till 175 milj. kr. För svenska
spannmålsföreningens lånekapital förelåg ett avskrivningsbehov på 67,5 milj. kr.
och i kreditkassan av år 1922 återstod en förlust av 27,5 milj. kr. att
täcka. Slutligen erfordrades för täckande av lånemedelsförluster,
bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto, en summa av 25
milj. kr. Av dessa 411,5 milj. kr., som utgjorde summan av här
angivna avskrivningsbehov, har i den nu fastställda budgeten på en
gång avskrivits 135,5 milj. kr., d. v. s. nära en tredjedel. Vad som
återstod av krislånen, 116,5 milj. kr., har helt avskrivits. Kassafonden
har för detta ändamål fått bidraga med 60,5 milj. kr. Resten har
bestritts huvudsakligen med skattemedel — inkomsterna av
arvsbeskattningen och 7 milj. kr. bilskattemedel. Slutligen bör nämnas att
för amortering av den ordinarie statsskulden upptagits ett belopp av
2,5 milj kr. i budgeten.
Den åsikten har i pressen uttalats, att riksdagen gått längre i dessa
konsolideringsåtgärder än vad som rimligen kunde fordras. Man
borde ha nöjt sig med något mindre avskrivningar — i fråga om
krislånen i överensstämmelse med 1933 års finansieringsplan, som
förutsatte en 6-årig avskrivningsperiod — och därigenom kunnat
åtminstone undvika att belasta skattebetalarna med den förhöjning av den
extra inkomst- och förmögenhetsskatten, som nu har beslutats och
varigenom en ytterligare skärpning i krisskatterna skett. Det är
alldeles riktigt, att en skattehöjning i år hade kunnat undvikas,
antingen genom att konsolideringspolitiken tillämpats något mindre
strängt, eller genom att vissa reserver och tillfälliga inkomster tagits
i anspråk för budgetens finansiering. Det hade kunnat ske utan
avkall på kravet på en sund och stark budget. Men när riksdagen på
denna punkt följde finansminister Wigforss kan den icke klandras
ur de synpunkter, som från borgerligt och i ali synnerhet från
konservativt håll anlagts på de senaste årens finanspolitik. Framtiden
kommer sannolikt att bedöma denna åtgärd gynnsammare än dagens
568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
