Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Sveriges försvar och Nordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kohandelsförsök ha förstärkt intrycket, att det varit allt för liten fasthet
och allt för mycket listigt schackrande eller obemantlad politisk
taktik i regeringens stegrade försvarslust.
*
I avvaktan på försvarsfrågans slutliga avgörande i kamrarna
och resultatet av regeringens förhandlingar med de borgerliga
partierna spinner den utrikespolitiska debatten efter
folkförbundets debacle i den abessinska frågan vidare. Utrikeslägets
förändringar till det sämre måste ställa andra och större anspråk
på vårt försvar än dem, som vi ända tills för några månader
sedan voro benägna att uppställa. Europa står inför en
»Dämmerung», och föga hopp finnes att en fastare, betryggande
ordning skulle kunna växa upp ur spillrorna. Pessimismen har
börjat gripa omkring sig; känslan av att alla orosämnen en gång
måste urladda sig har blivit så allmän, att det ges fog för att
tala om en ny katastrofteori. De små staternas möjligheter i
denna ödesstämning att kunna påverka utvecklingen i världen
kunna ej taxeras högt. De ha blivit mer än varnade av
stormakternas vanmakt inför Italiens trotsiga djärvhet och lära icke
längre förlita sig uppå kollektivitet och pakter. Å andra sidan
kunna de i sitt eget och kulturens intresse icke — för att följa
professor Bagges tankegång i interpellationen om folkförbundet —
släppa kontakten med de rättsvårdande krafterna i världen. Så
små som förhoppningarna att genom solidaritetssystem kunna
vinna önskvärd säkerhet numera äro, återstår dock kanske
allenast utvägen för de nordiska staterna att ty sig närmare till
varandra. Nordens problem ha under de senaste månaderna fått en
aktualitet större än på länge.
När man nu diskuterar den nordiska frågan med hänsyn till
försvarets intressen, kan tanken på ett försvarsförbund ej anses
tillhöra realiteternas värld. Icke i någon av de fyra nordiska
staterna är en allmän folkmening vunnen för ett så långt gående
samarbete. Ännu ha vi ett alltför friskt minne av den snöpliga
utgång, som den monarkiska aktiva skandinavismen under
1840-och 1860-talen fick, och förvisso kvarlever alltsedan dess en stark
misstro mot en skrytsam löftespolitik, som i allvarets stund skulle
visa sig ej hållbar. Den ökade osäkerheten ute i världen liksom
en växande inbördes förståelse mellan de fyra länderna kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0382.html
