Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - En rysk analys av bolsjevismen. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säregna kallelse ingår ett äkta gammalryskt motiv. Den ryska
ortodoxien har alltid fattat frälsningen kosmiskt, ej individuellt så
att säga. Redan på 1400-talet lärde munken Filotheos, att Moskva
var det tredje Rom och att Ryssland var den sanna bevararen av
ortodoxien. Alla andra folk hade förvanskat kristendomen. Det
ryska imperiet blev till en messiansk idé, som fortlevde under
århundraden trots alla katastrofer, på vilka den ryska historien är
så rik. I andra former levde tron på det ryska folkets messianska
kallelse upp i nihilismen och anarkismen och senare i
bolsjevismen. Bakunin är bland andra en typisk bärare av denna idé: det
ryska folket har en stor mission i att tända den eld, som skall
förtära den gamla syndfulla världen, ur vars aska en bättre,
friare, skönare värld skall uppstå. Av denna tro förklaras den
desperata, hänsynslösa förstörelselustan hos nihilisterna och
bolsjevikerna. Det är den menige bolsjevikens övertygelse, att det
ryska folket skall sprida det ljus som skall upplysa det borgerliga
Europas mörker: så tolkar han det gamla ordet Ex oriente lux.
Proletären är våra dagars Messias. Den ryska religiositeten har
fått vika för den religiösa ateismen — man kan icke lätt finna ett
bättre uttryck — men idéns form är densamma, och denna har
varit så stark, att den icke sprängts av det nya innehållet.
Men det finns också andra idéer och stämningar, som
bolsjevismen övertagit från ryska förrevolutionära rörelser. Berdjaev
anmärker, att det ryska folket har en viss disposition för skismatism.
I den ryska historien finna vi talrika sådana skismatiska
riktningar: raskolniki, heretiker, anhängare av bezpopovstvo
(prästlöshet) o. s. v. Ofta voro dessa rörelser konsekvent eskatologiska, de
intogo en rent nihilistisk ståndpunkt beträffande stat, kyrka och
kultur. De gammaltroende utvecklades med avseende på dessa
sidor av mänskligt liv till rena anarkister. Även bland det enkla
ryska folket ha av ålder eskatologiska stämningar varit vitt
utbredda. Det var en vanlig fråga, om icke kulturen under vissa
omständigheter köptes för dyrt, om den icke förvandlar äkta
mänskligt liv till någonting blott konventionellt och falskt. Och
dessa frågor äro icke inskränkta till religiöst orienterade
riktningar; även rent sekulära rörelser visa samma eskatologiska och
apokalyptiska karaktär. Utan tvivel ha sådana stämningar
förlänat nihilismen och bolsjevismen mycket av dess väldiga
slagkraft. Det var icke endast kapitalismen, som stod inför sin
undergång, hela den kultur, som spirat upp i hägnet av denna, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
