Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Tryckfrihet och utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckfrihet och utrikespolitik
skillnaden att tonen skruvats upp, eftersom faran för att
omedelbart bli tillrättavisad eller vederlagd varit minimal.
Utrikespolitiken samlade förr, åtminstone utanför vissa exklusiva kretsar,
föga uppmärksamhet både bland allmänheten och — med den
växelverkan, som finnes mellan läsarnas intressen ocli
tidnings-världens — följaktligen även i pressen. En kultur att »uppleva
världen» har ännu icke hunnit byggas upp, belt enkelt därför att
en dylik kultur lika litet som varje annan kulturform kan byggas
upp på en dag. Säkerligen kommer det att åtgå ännu något tiotal
år, innan det levande utrikespolitiska intresset hos våra dagars
yngre årgångar blir mera allmän egendom; sannolikt få vi vänta
härpå, tills de yngre generationerna kommit till maktens åldrar.
Redan har dock det intima sammanhanget mellan skeendet ute
i världen och vårt eget materiella eller kulturella liv måst
uppenbaras för allt flera. Hastigare än vi förut ville ana lia vi förflyttats
närmare världshändelserna; de som sömnigt slöto ögonen härför,
väcktes bryskt av sanktionsaktionen. Det under endast ett par år
stegrade försvarsintresset är en reflex av detta utrikespolitiska
uppvaknande, och aldrig torde referatet av en svensk
riksdagsdebatt på sistone ha så slukats av allmänheten som skildringarna
av den underhusdebatt, då Hoare gjorde sin tårfyllda sortie och
Baldwin den bot färdiges avbön. Inga autarkiska strävanden
kunna stryka ur det allmänna medvetandet, att vi samt och
synnerligen blivit på det ena eller andra sättet beroende av
utvecklingen utanför våra gränser, att vi i mycket högre grad än tidigare
infogats i en internationell intresse- och ödesgemenskap.
Har tryckfrihetsförordningen icke minst till följd av den sedan
långliga tider liberala tillämpningen förlorat i tillbörlig aktning
och respekt, borde dock detta ömsesidiga internationella beroende
a-erka till självtukt. Vårt eget intresse av att ej stöta främmande
makter för pannan måste, tycker man, mana till en viss
återhållsamhet och ett bättre vägande av orden, innan de slungas ut. När
man betänker, hur oöverkomliga åtskilliga lands gränser äro för
våra varor och hur stora ansträngningar att övervinna hindren
kunna bli fruktlösa genom granntyckthet hos importlandets
myndigheter, måste det sägas vara att spela ett högt spel, om enskilda
pressorgan äventyra dessa handelsmöjligheter blott för lusten att
föra ett frivolt, av grovheter och insinuationer späckat språk.
Att detta icke är något löst tal kan man lätt få intyg på från den
internationella handelns män, som veta att berätta ocli berätta
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
