Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Dagens frågor - Talmansskifte i andra kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 435
socialdemokraterna denna gång enas om honom. Sker så, torde Råstock
ha alla utsikter att bli den populäraste talmannen på länge i Andra
kammaren. Hans ljusa lynne, hans friska temperament och hans obekymrade
frispråkighet ha redan givit honom en särställning i kammaren. Komme
admonitioner att tarvas, skulle hans äskande röst kunna förskräcka mera
än hr Erikssons sjungande dalamål. Men många sätta nog ändock ett
frågetecken för, om en så impulsiv och i bästa mening stridslysten person
som »Råstock» i längden skulle känna sig tillfreds med att enbart få
lyssna, liksom om hans halvt uppsluppna snabbhet i vändningarna alltid
komme att väl harmoniera med det lugna redande av trassliga
propositioner, som är talmännens enda intellektuella uppgift av betydenhet. Som
representativ personlighet stode han icke de närmast föregående
talmännen efter; även om hans talekonst är nästan uteslutande polemikerns,
skulle han säkerligen förmå att med sin ursprunglighet och originalitet ge
personligt innehåll t. o. m. åt sådana officiösa anföranden, som det
tillkommer talmannen att hålla inför tronen eller inför kammaren vid
presidentmord och liknande solenna tillfällen.
Av andraplanskandidaterna synes konstitutionsutskottets vice
ordförande hr Sävström stå i förgrunden. Hans namn inger ovillkorligen en
viss undran. Han synes bildligt talat alltför tunn för att rätt fylla den
upphöjda stolen. Hans väg uppåt mot de parlamentariska befordringarna
synes ha förkortats mindre tack vare överlägsna egenskaper än tack vare
ett ädelmodigt och fridsamt sinnelag. Även om hans rent formella
kvalifikationer skulle visa sig räcka, torde han få svårt att skänka
talmansvärdigheten den auktoritet, som ämbetet oavvisligen kräver. I så fall är
den även utpekade kyrkoherde Hallen trots sin ungdom bättre rustad;
hans ordförandeegenskaper äro visserligen icke allmänt kända, men hans
formella begåvning synes odisputabelt större. Hans ställning i kammaren
har emellertid knappast varit av den framskjutna art, att talmanskapet
skulle kunna läggas på honom utan att väcka överraskning både inträ och
extra muros. Ännu mer frågande ställer man sig till hr Algot Törnkvist
i’ Karlskrona; denne kan visserligen som merit prestera den breda
myndigheten men knappast de andliga gåvor, som den höga uppgiften kräver.
Från sitt tidigare yrke har han bevarat en obotlig vana att »hugga i sten».
Visserligen kunna socialdemokraterna som motiv för hans eventuella
talmansupphö jelse anföra, det rent familjära behovet att soulagera honom
för den uteblivna kallelsen till försvarsministerposten, men detta kan icke
i de borgerligas ögon förstärka hans förtjänster för detta nya värv.
Likaledes torde den i och för sig så solida hr Jansson i Falun, ordf. för
statsutskottets tredje avdelning, varken vara fullt vuxen talmanssysslan
eller själv aspirera på denna dignitet.
Man kan däremot förvåna sig över att hr Lindqvists i Halmstad namn
icke framförts i debatten. Hans ställning i det socialdemokratiska partiet
tyckes knappast motsvara de auktoritativa åthävor, varmed han alltid
uppträtt i kammaren; för ett par år sedan fick han ju i förtroenderådet
ge plats för den unge hr Sköld. Förvisso skulle han icke försumma att
åt talmansposten söka återskänka något av dess gamla kungliga värdighet.
Tillsvidare synes hr Lindqvist dock befinna sig ur spelet. Bland de övriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
