Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Psykologi, pedagogik och försöksskola. Av Tore Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 TÖRE FEHR
behöver en viss mängd av otvivelaktigt säkra psykologiska
kunskaper. Därför nämligen, att det för ögonblicket finnes en
uppsjö av psykologiska skolor och idériktningar, vilka lösa för
tillvaron centrala problem på sätt, som ofta äro lika
bestickande som vilseledande (ehuru ofta icke ens det förra) eller
rent av farliga. För den ena eller den andra av sådana ofta
oerhört ensidiga, ibland grovt ovederhäftiga psykologiska
skolor blir en människa utan kunskaper i psykologi ett lätt byte.
Man tänker i detta sammanhang närmast på Freud och
psykoanalysen. Att Sigmund Freud är ett geni av ovanliga mått
hindrar inte, att han ofta visat sig ytterst ensidig.
Psykoanalysen är både som terapeutisk metod och som psykologisk
skola av utomordentligt intresse, men som världsåskådning en
mycket farlig företeelse. En »pansexuell» världsbild, ett
filosofiskt system, vilket lär människorna att — jag skulle vilja
säga — tänka sexuellt, är en allvarlig historia. Ha inte
samhälle och moral svårt nog ändå att hålla sexualiteten inom
rimliga gränser! Freuds genialitet utesluter icke enorma
överdrifter och stora misstag, och psykoanalysen kan lätt urarta
till något, som liknar en andlig farsot. Har man i vårt land
verkligen inte råd att kosta på sig anständig undervisning i
psykologi? Att i dessa dagar resa krav på nya tjänster eller
statsanslag, kan synas inopportunt; men det gäller att bereda
marken till en tid, då sådana åter kunna komma inom
möjligheternas gräns. Det finns för närvarande ett antal för
samhället och för varje människa vitala frågor av psykologisk art,
beträffande vilka en högst beklaglig oklarhet råder. Det är av
synnerlig vikt, att allt göres, som göras kan, för att komma
till klarhet beträffande dessa problem. Kravet på att psykologi
och pedagogik skola få en starkare ställning i vårt land
förtjänar under alla omständigheter att allvarligt och
fördomsfritt tagas under omprövning. Hur detta skall ske, är en fråga,
vilken här icke närmare skall beröras. Men det må dock
t. o. m. sättas i fråga, om icke enämnesprofessurer i psykologi
och pedagogik i så väl Lund som Uppsala vore det enda
riktiga, även om detta kanske endast kan uppställas som ett
avlägset framtidsmål. Den mot psykologi och pedagogik fientliga
hållningen har lett till beslut, vilkas tendens näppeligen kan
missförstås. Man har upprepade gånger vägrat studerande att
i fil. kand.-examen medtaga ämnet psykologi, liksom avslagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
