Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beträffande levnadssättet inom typiska medelklasshushåll i
jämförelse med arbetarklassens, synas följande siffror, hämtade
ur 1922—24 års hushållskostnadsundersökning, erbjuda ett ej
ringa intresse. De c:a 200 medelklasshushåll, som deltogo i
denna undersökning, hade en total utgiftsstat, som förhöll sig
till industriarbetarnas som 243 till 100; deras inkomst var alltså
ungefär 2½ gång så stor. Dessa hushåll disponerade sina
tillgångar sålunda, om industriarbetarnas motsvarande utgifter
betecknas med 100: livsmedel 129, bostad, bränsle och lyse,
beklädnad, föreningar och försäkringar 241, skatter 412, den s. k.
kulturbudgeten 429.
Skillnaden i koststat var sålunda ganska ringa, posten bostad,
beklädnad m. m. steg i proportion till inkomsten, vilket torde
få anses normalt och behövligt med hänsyn till arbetets natur.
Merinkomsten användes förnämligast till skattebetalning och
till kulturella ändamål, bland vilka anskaffandet och
vidmakthållandet av den för levnadsställningen nödvändiga
utbildningen är en mycket tungt vägande post.
Sedan denna undersökning har medelklassens standard
åtminstone icke stigit; det synes därför sannolikt, att
skiljaktigheterna i fråga om dess och industriarbetarklassens
levnadssätt nu ytterligare reducerats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
