Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 HUGO HEYMAN
stigna, sjukliga och lytta familjemedlemmar lia väsentligt
ökats. Å andra sidan har det senaste årtiondets
ungdomsarbetslöshet försenat barnens inträde i förvärvsarbete, i varje
fall inom breda skikt av industriarbetarklassen.
I fråga om producentgrupper, för vilka levnadskostnads- och
löneindextal icke skulle giva tillfredsställande bild av
standardförskjutningarna, har man stundom sökt bilda sig ett
omdöme om denna genom att för olika år undersöka å ena sidan
deras utgifter för yrket (löneutgifter, materialkostnader o. d.),
å andra sidan produktpriserna. När detta skett med
utgångspunkt från en upprättad standard av liknande art som
levnadskostnadsindexens »normalbudget», synes man böra
bestämt varna mot metoden i fråga. Livsvillkoren för snart sagt
alla yrken ha alltsedan tiden före världskriget undergått så
snabba och genomgripande förändringar, liksom även
produktionsmetoderna ha ändrats därefter, att jämförelserna måste
bliva missvisande. Rationaliseringsmöjligheterna ha under
nödtvångets tryck visat sig ojämförligt större än man från
början ville medgiva. Finner man sålunda, att
produktionskostnaderna (eller vissa av dem, t. ex. arbetslönerna) stigit med
högre procenttal än produktpriserna, är det oberättigat att
därav utan vidare draga slutsatsen, att räntabiliteten inom
ifrågavarande yrke försämrats och yrkesidkarens
levnadsstandard tenderat att sjunka. Det är icke uteslutet, att
kompensation erhållits genom förbättrade metoder och därigenom
sjunkande omkostnader. Detta har ju i alla tider varit en av
mänsklighetens kungsvägar till ökat ekonomiskt välstånd. Det
bör också betonas, att denna synpunkt har vida mindre
räckvidd beträffande s. k. konsumenthushåll än producenthushåll.
Ekonomiserande omläggningar av den enskilda hushållningen
utan standardförsämring torde spela en ojämförligt mindre
roll än de nyss omförmälda beträffande yrkesutövningen.
Vill man härefter övergå till en överblick över
levnadsstandardens utveckling för Sveriges folk efter år 1914, kan det ur
den synpunkten vara lämpligt att börja med
industriarbetarklassen, att dess förhållanden tidigast blevo föremål för
uppmärksamhet och utredningar, givetvis därför att de ansågos
främst förtjäna beaktande och eventuellt ingripande från det
allmänna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
