Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR LEVNADSSTANDARD 295
Till att börja med bör då framhållas, att inom de flesta
yrkesgrupper löneinkomsten varierar kraftigt de olika
yrkesutövarna emellan. Lönestatistikens medelinkomst blir därför ofta
en skäligen abstrakt siffra, som innesluter mycket stora
variationer, i synnerhet om man rör sig med så heterogena grupper
som t. ex. industriarbetarklassen i dess helhet. Man bör därför
vara försiktig vid tillämpandet av generella reallönesiffror på
smärre yrkesgrupper. Beaktas bör också att vid
medeltalsberäkningarna de effektivt arbetslösa, vilka sålunda sakna
inkomst från yrket, ej medräknas och givetvis icke skäligen
kunna medräknas, då det icke med visshet kan bedömas,
huruvida de åter skola få sysselsättning inom sitt gamla yrke och
därför böra inräknas i dettas arbetargrupp.
Lönestatistiken har i allmänhet endast möjlighet att följa
varje yrkesidkares individuella inkomst inom ifrågavarande
yrke. Varken förekomsten av flera inkomsttagare inom samma
hushåll eller av biinkomster kunna i regel beaktas. Om dylika
inkomstkällor vid olika tider flöda mer eller mindre rikligt,
påverkar det uppenbarligen levnadsstandarden, och i många
fall ingalunda obetydligt. Vid socialstyrelsens senaste
hus-hållskostnadsundersökning (1922—24) befunnos för de
sammanlagt 1,400 arbetar- och medelklasshushåll, vilkas räkenskaper
bearbetades, familjeförsörjarens huvudyrke bidraga till
försörjningen med c:a 85 % och alla övriga inkomstkällor med
c:a 15 %. Vid uppdelning på mindre grupper höll sig
proportionen anmärkningsvärt konstant, men naturligtvis voro de
individuella olikheterna stora. Mellan olika tidpunkter kunna
säkerligen skiljaktigheterna vara betydande, exempelvis torde
införandet av åttatimmarsdagen för många därav berörda ha
avsevärt ökat möjligheten att skaffa och åtaga sig bisysslor,
särskilt i de större städerna. Att den starka nedskärningen av
de högre statstjänstemännens reallöner lett såväl till ökat
bisyssleväsen för tjänstemännen själva (trots ökad
tjänstgöringstid) som till åtagande av yrkesarbete för hustrurna, torde vara
allmänt känt.
Slutligen må vid bedömande av verklighetstroheten hos
reallöneindexen beaktas de förändringar i försörjningsplikt, som
så allmänt inträtt under de senaste årtiondena. Barnantalet
har ju genomgående sjunkit starkt, möjligheten att från det
allmänna erhålla försörjning eller bidrag därtill för ålder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
