Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Dagens frågor - Den penningpolitiska diskussionen. Av —gh— - Krigsskuldparagrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 DAGENS FRÅGOR
fluktuationerna i kronans värde på den inhemska marknaden, i första hand
dess köpkraft i konsumenternas händer, skola kunna hållas inom trånga
gränser. Att i anslutning till det mål, som i september uppställdes, söka
vidmakthålla nämnda köpkraft, synes mig alltjämt böra utgöra en riktlinje
för våra strävanden. Detta utesluter givetvis icke vissa justeringar av
priserna i synnerhet i partihandeln. Självfallet torde vara, att, när
förutsättningarna därför föreligga, en stabilisering i någon form av kronans
internationella värde bör komma till stånd, liksom ock att, då tiden
befinnes vara inne för en internationell reglering av penningväsendet, man
från svensk sida skall vara beredd att lämna sin fulla medverkan i detta
arbete.»
Härmed bör sammanställas finansministerns yttrande på annat ställe i
översikten över det allmänna läget, att han »ur social synpunkt» funne det
tillfredsställande, att kronans köpkraft i konsumenternas händer efter
likviditetskrisen icke förändrats. Härav framgår det penningpolitiska
programmets sociala motivering. Innebörden av programuttalandet synes för övrigt
icke fordra någon kommentar. I påpekandet, att utvecklingen visat
möjligheterna att hålla prisrörelserna »inom trånga gränser», ligger givetvis ett
avståndstagande från varje penningpolitik, som skulle nödvändiggöra större
prisväxlingar vare sig av inflationistisk eller deflationistisk karaktär. Det
är emellertid fullt förenligt med denna ståndpunkt att man tillåter
justeringar av priserna i olika prisskikt. Närmast nämnes partihandeln, men
formuleringen omsluter tydligen även detaljhandeln. Trots detta bör man
kunna räkna med i stort sett konstanta levnadskostnader. Den sociala
betydelsen av en i huvudsak oförändrad levnadskostnadsnivå gör skyddandet
av denna till penningpolitikens närmaste uppgift.
Man har i dagspressen sett klagomål över denna programförklarings
ofullständighet. Givetvis hade det också varit av stort intresse att erhålla
klarare besked om de konsekvenser, programmet ansetts medföra med
hänsyn till ränte- och kreditpolitik etc. Det förefaller dock naturligt, om en
förklaring av denna mera tekniska natur överlåtes åt riksbanksledningen.
De tekniska problemen, som icke berörts i det föregående, äro f. ö. alltjämt
oklara. Det kan ifrågasättas, om regeringen under dessa omständigheter
häft anledning eller ens möjligheter att giva det penningpolitiska
programmet en mera bankteknisk utformning.
— gli —.
Det är icke länge i taget som diskussionen om
Versailles-fredens krigsskuldparagraf nr 231 vilar. De senaste
månaderna har den ånyo haft en livaktighetens period. Utgångspunkten för
den nya fasen i meningsutbytet är en artikel, som. publicerades i den
franska tidningen Le Temps den 15 sistlidna november. Den har till
författare två franska historiker i auktoritativ ställning, professorerna Camille
Bloch och Pierre Renouvin, båda medlemmar av kommissionen för
utgivande av de franska akterna till världskrigets förhistoria^ den senare
särskilt bekant genom en sammanfattande framställning av världskrigets
utbrott och ett flertal uppsatser och recensioner beträffande
världskrigslitteratur. Redan av denna anledning var artikeln ägnad att väcka upp-
[-Krigsskuld-paragrafen.-]
{+Krigsskuld-
paragrafen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
